Kategori: Omsorg

Den 8 augusti 2013 tog jag över ordförandeskapet i socialnämnden. På mitt första kommunfullmäktige som ordförande fick jag stå ”till svars” för halvårsresultatet och prognosen för socialnämnden – en prognos som visade på ett underskott på nästan 13 mkr (miljoner kronor). Varför? Vad har hänt? Svaret var inte enkelt. Jag hade önskat att jag kunde säga ”det är en sak som hände som inte händer igen” eller ”ja, det är ökade priser” eller ”placeringar ha ökat”. Så var det inte, eller rättare sagt, det var allt, på en gång – så en fullständig korrekt analys kunde jag inte ge.

I det ögonblicket tog kommunfullmäktige det klokaste och modigaste beslutet som jag har varit med om. De gav socialnämnden frist på nästan tre år att komma i balans. Min respons? Jag lovade fullmäktige att socialnämnden skulle vara i balans 2016 – om jag inte klarade det skulle jag vara den första som ödmjukast bad om ramtillskott. Medans de flesta andra politiker, (ja nog alla) hade valåret 2014 som målbild, hade jag ett annat, 2016.

Varför säger jag att detta var det klokaste och modigaste beslutet? Det gav värdefull tid. Tid att analysera, tid att förstå, tid att förändra och tid att se förändringarna verka. Ja, vi ska inte lura oss, vissa partier höll inte med. Kommunfullmäktige har emellanåt varit som en dålig aktion – vem kan ge mest till socialnämnden? Men kloka alliansen och sedermera kvintetten höll i och höll ut. 2013 visade vi till slut underskott med -2,5 mkr. Inte bra men långt ifrån – 13 mkr

Men hur kunde kommunfullmäktige gå med på att en nämnd fick gå med upp till 13 mkr i underskott? Det är definitivt inte många kommuner som hade klarat av att ta detta beslut! Kävlinge kommun var och är fantastiskt skött med en oerhört kompetent politisk ledning i Pia Almström, Johan Ericsson, Thomas Lövskog, Charlotte Lindblad och Leif Skytte (alla ordförande i nämnder och kommunstyrelse 2013). De visade överskott som ledde till att kommunen möte alla ekonomiska mål trots socialnämndens prognos.

Jag satte igång direkt tillsammans med socialnämndens ledamöter. Vi gick igenom processer, rutiner, gjorde organisationsförändringar, tog fram nyckeltal så vi kunde se trender. Höll vi på med kommunal kärnverksamhet eller hade vi också verksamhet som inte var nödvändig? Så långt kom vi till 2014, och när året hade gått hade kvintetten tagit majoriteten i kommunen, jag hade fått förnyat förtroende att leda socialnämnden och resultatet låg på -3,4 mkr.

2015 tog vi politiskt många beslut, LOV-utredning, utredning måltidsvän, förändrade avgifter, införa resursfördelning i alla delar. Men det som tog mest utrymme och tanke var den situation Sverige kom i och som socialnämnden blev en central aktör. De många antalet nyanlända som kom och där vi under hösten tog emot fler per vecka än vad vi hade gjort under alla sammanlagda år tidigare.

Det enda jag visste under den hösten 2015 var att 1) vilket beslut jag och socialnämnden än tar så kommer det att ses som felaktigt. Det fanns inga ”rätta beslut”, bara det som var mest rätt (eller minst fel) för stunden. 2) Jag och nämnden måste göra allt för att stötta personal. Allt från att ständigt vara närvarande, att köpa godiskorgar och tack-kort (kan ses litet men uppskattades) till att kräva att folk gick hem och vilade. Detta var ju inte något som kommunfullmäktige eller nämnden visste om 2013. Till råga på allt ökade volymerna i hemvården rejält – och 2015 landade på ett negativt resultat på 10 mkr (verksamhet – 4mkr och arbetet med ensamkommande – 6mkr).

Trots detta var jag mindre nervös 2016 än 2013. Varför? För vi hade kontroll. Vi visste vad vi behövde jobba på, vilka beslut vi behövde ta. Vi hade koll på trender och framförallt – vi hade fått ihop en förvaltning som jobbar tillsammans. Hade en del problem stöttade de andra. En oerhört viktig resa om något. Tyvärr kantrades 2016 av efterdyningarna från 2015, fortsatt hårt tryck, tidningsrubriker vilket helt ärligt tog energi från både mig och medarbetarna. Men om kommunfullmäktiges ledamöter kunde vara modiga och hålla i så nog sjutton skulle jag och nämnden göra detsamma.

2016 är nu klart. Resultat? Verksamheten visar ett överskott på knappt 3,6 mkr. Arbetet med ensamkommande visar underskott på 875 tkr vilket leder till ett sammanlagt resultat på +2,7 mkr. Medarbetarna gjorde det, förvaltningen gjorde det, vi gjorde det!

Har det kostat? Ser vi på våra brukarundersökningar, öppna jämförelser och KKIK (kommunens kvalitet i korthet) så ser vi att vi stadigvarande håller en mycket hög kvalitet. I många delar har vi ökat under denna tiden. Pengar är inte detsamma som bättre kvalitet kan vi konstatera. Vi arbetar proaktivt och framåtsträvande. Personligen kan jag säga att, ja det har kostat. Energi, frustration, tårar (ja, jag erkänner). Men också vänskap, utveckling och glädje.

Detta är något vi har gjort tillsammans – förvaltning, medarbetare, kunder, kvintetten, socialnämndens ledamöter, moderata gruppen och framförallt ordförandekolleger. Tack för att ni höll i och höll ut. Tack för ni stöttade och lät mig visa att socialnämnden kunde hålla löftet vi gav 2013.

Annsofie Thuresson
ordförande socialnämnden

Imorgon, den 31 augusti har vi kommunstyrelsesammanträde och ett av ärendena som ska behandlas är ett ärende som kommer från oss i socialnämnden – nämligen ett inriktningsbeslut att införa LOV inom särskilda boende.

Vad är då LOV? LOV står för Lagen Om Valfrihet – och kort kan man lite jämföra med en skolpeng. Ni vet, när barnen börjar skolan så kan de välja vilken skola de börjar i och det finns en fast skolpeng som barnen tar med sig till skolan. Det är lite liknande. Kommunen sätter upp valideringsvillkor, dvs exempelvis kvalitet eller uppföljning och de företag som validerar sig, dvs möter dessa villkor får lov att öppna särskilt boende i vår kommun. Redan idag har vi en ”peng” via resursfördelningssystemet som går med den äldre till det boendet som hen bor på och här blir det som i skolans fall, om hen väljer LOV-boendet så går pengen med dit.

Varför vill vi införa LOV? Två skäl är tydligare än andra 1) för att du ska kunna påverka var du ska bo, eller för den delen var din far eller mor ska bo om de inte har förmåga att välja själva 2) för att stimulera företagandet och arbetslivet i kommunen. LOV är inte något man inför för att pressa priserna. LOV inför man för att man vill bredda för invånarna i boendeformer och för att man vill skapa också en bredare arbetsmarknad för våra vårdutbildade. Vi har idag en mycket bra kommunal verksamhet som alldeles utmärkt kommer att klara sig i konkurrens med LOV-företagen. Det är inget som varken jag eller mina vänner i kvintetten är rädda för.

Vår opposition däremot pratar gärna om att vi ska ”privatisera” och ”urholka den kommunala verksamheten” eller om man vill dra till med en förfärlig retorik ”vi handlar med de äldre”. När vi inför LOV så är det inte samma sak som att lägga på entreprenad (i oppositionens värld privatisera) utan den kommunala verksamheten finns kvar och kompletteras med boende från andra aktörer än kommunen. Vill du som invånare bo i kommunala boende så kan du välja att göra så. Ja du kan till och med när vi inför LOV välja vilket du vill bo i. Det kan du formellt inte idag. Jo, visst försöker man tillgodose önskemål om man kan, men det är med kommunens goda vilja, du har ingen rätt till att välja. Med LOV får du rätt att välja punkt!

Som jag har skrivit om, redan i mars på bloggen så har vi idag utmaningar med brist på platser. Framförallt inom särskilt boende men också inom korttidstillsyn och växelvård. Detta har i nu tillfälligt löst genom att köpa korttidsplatser på ett boende i Lund och göra om korttidsplatser i kommunen till särskilda boende platser. Det vill säga att de permanenta boendena är i kommunen och de tillfälliga i Lund. Detta är givetvis inte optimalt men en rimlig lösning.

Helt klart är att de ökade volymerna som ingen kunde förutse i höstas fortsätter att vara på en högre nivå och det gör att vi måste se över hela vårt lokalbehov. Detta kommer jag att lägga ett direktiv om på socialnämnden den 13 september. Här får förvaltningen ta helhetsgrepp – ska vi bygga till vårt kommunala boende Möllebacken i Löddeköpinge? Ska vi utveckla Kullagården? Hur tror vi att hälso- och sjukvårdsavtalet påverkar? Och betalningsansvarslagen? Hur ser vi till att vi har flexibilitet och utrymme att möta dessa utmaningar? Det är detta som direktivet ska visa – tillsammans med en kostnadsanalys givetvis.
Oppositionen? De tar inga initiativ i frågan, eller ja, de säger nej! Nej till LOV, nej till förändring, nej till att du får välja.

Annsofie Thuresson
Ordförande Socialnämnden

LOV är ett begrepp som många slänger sig med. Vad är det egentligen? LOV är en förkortning för Lagen Om Valfrihet. Kort sagt, vi politiker säger ”vet ni, ni som invånare är kloka och det är inte vi som ska bestämma vart ni ska bo eller vem som ska komma hem till er och hjälpa er, det är ni som ska göra det”.

Låter det bra och rimligt? Absolut tycker vi i moderaterna och kvintetten. Socialdemokraterna? De finner ingen anledning att tro att du som invånare kan och vill välja. Det är tydligen de bättre på än du. Ja, det är den enda slutsatsen som vi kan dra med tanke på att all diskussion om LOV avslutas med avslag eller ”för övrigt vill vi att all verksamhet ska vara i kommunal regi”.

Men åter till LOV – hur kan vi vara säkra på att det är bra verksamhet som de privata entreprenörerna driver? Vi politiker ställer upp krav på exempelvis kvalitet, stabilitet och trygghet – ja samma krav som i ställer till kommunens verksamhet – och de företag som möter kraven kan då utföra tjänsterna åt kommunen. Men försvinner kommunens ansvar? Nej, absolut inte, tvärt om. Kommunen är din partner i detta som också kontrollerar att entreprenörerna sköter sig och möter det som de lovat. Vi fick en genomgång på senaste nämnden om uppföljning av Attendos arbete och vi frågade då om vi gör samma kontroll på våra egna verksamheter? Nej… ja, alltså, vi kontrollerar dem och har brukarenkäter men nej, inte samma detaljerade kontroll görs. Det tar vi till oss och ser till att vi får göra i fortsättningen.

Men försvinner den kommunala verksamheten? Nej, med LOV finns den kommunala utföraren kvar, iallafall så länge som du som invånare väljer kommunen. Alla de som vill ha kommunen kan alltså välja kommunen och alla de som vill ha ett privat alternativ kan alltså det. Med vår politik får alla det som de vill, men med socialdemokraternas politik så får de som vill ha privata entreprenörer inte det.

Idag har vi LOV inom servicetjänster – det vill säga om du får bistånd på servicetjänster (städ, tvätt och handel) så får du också välja vem som kommer hem till dig. Vi har ett beslut om att införa i hemvården, så du även där kan välja vem som kommer hem till dig och hjälper dig.

I juni tog vi första steget att införa LOV inom särskilt boende. Innan det införs ska även kommunstyrelsen och kommunfullmäktige säga sitt. Men vad innebär detta? Jo, om du, din partner eller dina föräldrar behöver och får bistånd att flytta in på särskilt boende så kommer ni att kunna välja vart ni ska bo. Om ni vill bo i kommunalt boende, ett privat boende, i Löddeköpinge, Kävlinge, Dösjebro, Furulund, ja om och när detta går igenom och genomförs får du alltså välja själv och blir inte längre placerad.

Socialdemokraterna påstår att man reda idag kan välja. Låt oss fundera på det. Ja, om det finns plats och ja, om kommunen tycker att det är ok, så får du välja. Ett villkorat val där kommunen när som kan gå in och säga, ops, nej, det blir inte så. Det tycker socialdemokraterna är valfrihet!

Nej, valfrihet är när du får välja och om du inte kan, vill eller orkar, ja då får du bo så nära din nuvarande bostad som möjligt. Men de flesta av oss vill påverka, vill se över möjligheterna. Att bo vid fartfyllda Möllebacken där man ständigt ser Lödde i rörelse, att bo vid trygga Billingshäll med många aktiviteter, att bo i Stationsstaden i Kävlinge i Attendos ”spa och sport”-boende. Ja detta är bara några val som kan bli verklighet. Vi kommer att göra allt för att få detta på plats, för det är du som som bestämmer över ditt liv, inte vi.

Annsofie Thuresson

Ja, så kom de officiellt. De öppna jämförelserna som visar på likheter och skillnader mellan kommunerna i Sverige när det kommer till socialtjänsten. Denna gång var det hemvården och särskilda boende vi fick resultatet av. Ska jag vara ärlig så visste jag att det skulle bli bra eftersom jag tillsammans med hemvårdschefen redan i januari fick äran att hålla föredrag inför Sveriges kommuner och Landsting om våra resultat i toppklass.

Vad säger egentligen resultaten? De visar Kävlinge i jämförelse med de övriga 289 kommunerna i landet. Det är en intressant jämförelse. Vad gör vi bra? Var ligger vi sämre till? Vilka kommuner är bättre? Gör de något vi kan lära av? Hur ser det ut på våra enheter, skiljer det sig åt? Varför gör det det? Vad kan vi göra för att se till att alla boende och område i vår kommun har samma höga nivå i omsorgen? Allt detta och lite till använder vi öppna jämförelser till.

Så, toppklass? Ja, när man slår samman alla måtten så visar det sig att Kävlinges kommun särskilda boende hamnar på plats 2 i Sverige. Plats 2! Laholm är den enda kommunen som är bättre sammanlagt. Det är otroligt roligt, speciellt för alla som arbetar – det är deras insatser som speglar sig i resultatet. Är vi nöjda, ja, givetvis är vi tillfälligt nöjda och firar, men imorgon ser vi vidare, analyserar och funderar på vad exempelvis Laholm gör som vi inte gör, och vad kan vi ta efter för idéer?

Ett område där vi dock har en lite större utmaning är hemvården, dvs omvårdnad hemma hos våra kunder i deras hem, inte särskilda boende. Vi når ett bra resultat, men inte samma toppnivå som särskilt boende. Vad är anledningen till detta? En är att underlagen är rapporterade in på annat sätt denna gång. Servicetjänsterna, dvs städ, tvätt och service är inte med. Här vet vi från våra brukarundersökningar att vi har väldigt hög nöjdhet så givetvis påverkar detta resultatet negativt. Men vet du, det tycker jag är bra. Eftersom servicetjänsterna inte var med kan vi nu arbeta fokuserat med hemvården och omsorgen, för nu ser vi att vi behöver få upp nöjdheten.

Vad gör vi? Förutom ovanstående analyser så har vi gjort en riktad satsning det närmaste året på just hemvården. Vi satsar 4.5 miljoner kronor till att anställa fler, att fastanställa timanställda och att erbjuda önskad arbetstid till alla som redan är anställda. Det är en stor satsning som vi hoppas ska öka kvalitén och attraktiviteten inom hemvården. Sedan tidigare har vi satsat på karriärtjänster, specialutbildningar för undersköterskor och förebyggande arbete. Jag är övertygad om att detta kommer att ge resultat och att vi om ett år ser en ökad nöjdhet och att vi kommer i topp även inom hemvården. Ja, det är en utmaning men vi är redo att ta den.

Socialnämnden som helhet i Kävlinge har haft, och har, fortfarande stora utmaningar. Ökade volymer, nya diagnoser, stor inflyttning, mottag av ensamkommande är bara några av de delar som vi sett de senaste åren, och som verkligen ”slog till” förra året. Socialnämnden i Kävlinge har, så som i många andra kommuner, tampats med ett underskott. Ett underskott vi såg redan 2013. Kävlinge har dock gjort annorlunda än andra kommuner. Kommunfullmäktige gick in och sade – vi accepterar att ni går med underskott i ett par år. Ta tiden, analysera, justera och se vad ni kan göra. 2016 vill vi att ni, på verksamheten (inte mottag av ensamkommande ungdomar) har ett resultat på 0. Under denna tid har vi inte fått några extra ram-höjningar, utan bara det som alla nämnder får med priskompensation och volympengar när befolkningen ökar.

Så vad har vi gjort? Vi har vänt och vridit på vad vi gör, hur vi är organiserade, hur vi producerar omvårdnad. Allt med de stora frågorna, gör vi rätt saker, gör vi dem på rätt sätt och gör vi dem så effektivt som möjligt? Det innebär att tidigare beslut måste granskas och ifrågasättas, att all verksamhet måste analyseras. Ger det vad vi önskar för de som är viktigast, våra kunder?

Vi har nu kontroll på nämndens verksamhet, varje månad följer vi nogsamt, på ett sätt vi aldrig tidigare gjort, verksamhetens produktion av omsorg och utveckling. Detta gör att vi snabbt kan se trender, dra slutsatser och justera utan att för den saken göra neddragningar.

Jag är oerhört stolt över att kunna säga att vi nu är i balans, vi prognostiserar ett noll-resultat för 2016, samtidigt som vi har näst högst kvalité i landet. Vi har gått den modiga och rätta vägen. Den enkla vägen hade varit socialdemokraternas ständiga och enda lösning, nämligen att höja skatten. För mer pengar är den enda lösningen. I socialdemokraternas värld kan inte kommunens verksamhet göras effektivare än vad den görs just för stunden. I socialdemokraternas värld kan inte någon annan än kommunen utföra någon form av omsorg. I socialdemokraternas värld är det helt ok att någon annan betalar.

Ja, omsorg är en av de kommunala kärnverksamheterna som skatten ska gå till, men inte utan eftertanke, inte utan utveckling, inte utan kritiskt tänkande, inte utan att våga ta nya vägar och gå framåt. Dina skattepengar ska vi vara rädda om och din plånbok är inte vår bank.

Vi har näst lägst kommunalskatt, är Sveriges kvalitetskommun, vi är i topp i omsorg. Vi visar ett resultat i balans. Vi tar inte den enkla vägen, men den rätta, kvalitativa och effektivaste vägen. För dig som invånare och kund.

Annsofie Thuresson