Kävlinge kommun har sju kommunövergripande mål och även om alla nämnder är ansvariga för samtliga mål, riktar sig två av dem särskilt till Utbildningsnämnden. Det är målet om att 95 % av eleverna som slutar grundskolan ska vara behöriga att gå vidare till gymnasiet samt målet om att färre barn och unga ska uppvisa riskbeteende eller lida av psykisk ohälsa. Lärande och hälsa hänger ihop. De går inte separera. Mår man inte bra är det svårare att ta till sig undervisningen och misslyckas man i skolan riskerar man att må sämre. Och att klara skolan är den i särklass viktigaste skyddsfaktorn för ett framtida gott, självständigt och friskt liv.
I Kävlinge kommun var 91 % av de som slutade åk 9 våren 2025 behöriga till gymnasiet. Det placerar oss till höger i det gröna fältet (där det gröna fältet är kommuner med de 25 % högsta resultaten i Sverige, det röda de 25 % lägsta och det gula de 50 % i mitten). 95 % behörighet är ett ambitiöst mål, vi har aldrig haft så högt resultat och det är högre än Skolverkets förväntade resultat utifrån olika socioekonomiska förutsättningar. Men vi siktar högt och är beredda att arbeta hårt för att nå målet.
Utbildningsnämndens egna mål
Förutom ovan mål, har utbildningsnämnden fattat beslut om tre riktningsord som ska genomsyra och vägleda nämndens verksamheter. Det är värden som vi tror är betydelsefulla för skolframgång: Trygghet, Kompetens och Möjligheter. De beskrivs och sammanfattas såhär:
I våra förskolor och skolor är trygghet något självklart. Miljöerna är trygga och inbjudande. Förskolan och skolan är en plats som kännetecknas av professionalitet och kompetens där alla trivs, växer och känner sig sedda. Vi är kunniga i hela uppdraget. I våra förskolor och skolor lär och utvecklas vi tillsammans. Hos oss lyckas alla barn och elever i förskolan och skolan. Vi möter, hjälper och utmanar. Vi är en ledande skolkommun. Kävlinge kommun har förskolor och skolor som passar alla.
Att Utbildningsnämnden har valt dessa riktningsord, är ingen slump. Vi har sett i det systematiska kvalitetsarbetet samt fått bekräftat när vi lyssnat på kommuninvånare att vi har mer att göra inom några av dessa områden. Några andra områden vi har valt behöver vi nödvändigtvis inte bli bättre på, men vi behöver anstränga oss för att bibehålla den höga nivån.
Under varje riktningsord finns ett fåtal indikatorer, som alla är mätbara och möjliga att följa över tid. Jag kommer här lyfta fram dem alla, men kommer särskilt att belysa några.
Trygghet
Skolinspektionen gör en särskild skolenkät vartannat år i åk 5 samt i åk 8, där flera frågar behandlas och där Trygghet är ett område. När denna mandatperiod inleddes, var det inga smickrande siffror när det kom till de sammantagna svaren som rörde tryggheten i kommunens skolor. Det var tydligt att vi hade mer att göra här. Vi var inte nöjda och det blev än mer tydligt att vi måste arbeta fokuserat och målmedvetet för att elever ska känna sig tryggare på sina skolor. Arbetet påbörjades och Utbildningsnämnden bestämde sig för att sätta elevernas trygghet i fokus.
Ovan bilder visar Skolinspektionens frågor som rör trygghet i åk 5 och åk 8. Den vänstra kolumnen är år 2023, den mittersta kolumnen är år 2024, men då genomfördes ingen enkät i vår kommun och således är det samma siffror som föregående år. Kolumnen till höger är svaren på skolenkäten våren 2025.
När Skolinspektionen genomförde sin skolenkät våren 2025 hade vi definitivt förflyttat oss i rätt riktning. Det har nu blivit mindre rött och gult och istället blivit mer grönt och gult. Det indikerar tydligt att vi är på väg åt rätt håll. Men vi är fortfarande inte nöjda. Det ska vara helt grönt och vi ska ligga i topp i Sverige. I Kävlinge kommuns skolor ska alla elever känna sig trygga. Därför kommer vi genom vårt riktningsord Trygghet fortsätta följa detta på ett regelbundet och systematiskt sätt. En indikator under Trygghet är därför Skolinspektionens enkätfråga som rör elevers upplevda trygghet i åk 5 och åk 8, dvs frågan ”känner du dig trygg i din skola?”.
När det kommer till förskolan är indikatorn under Trygghet frågan till vårdnadshavare om man ”upplever att förskolan bidrar till mitt barns trygghet, självförtroende och välbefinnande”. Här ligger vi redan mycket högt, men vi ska fortsätta göra det och vi vill givetvis att ännu fler ska instämma i detta påstående. År 2025 upplevde 94,4 % av vårdnadshavarna det och 2023 var den siffran 92,2%. Vi har alltså ökat även här sedan 2023, men vill öka ännu mer.
Kompetens
När det kommer till riktningsordet Kompetens, handlar det om att Utbildningsnämnden värdesätter och värnar en kompetent organisation. Vi menar att skickliga och kompetenta medarbetare på förskolorna och skolorna är avgörande för bra skolresultat. Kävlinge kommun ligger i den absoluta toppen i hela Sverige när det kommer till behöriga lärare och är allra bäst i Skåne. Ingen kommun i Skåne har fler behöriga lärare än Kävlinge kommun och alltså inte många kommuner ens i hela Sverige har det. Även om vi så klart är mycket stolta och nöjda över dessa siffror, vill vi ha det som ett fokusområde i nämnden för att bibehålla den höga nivån. Det krävs en övertygelse och beslutsamhet för att fortsätta ha så kompetenta och skickliga pedagoger som vi har i vår kommun. Därför är två indikatorer under Kompetens just:
- Andel behöriga lärare i grundskolan med legitimation i minst ett ämne redovisat.
- Andel förskollärare med legitimation.
Möjligheter
Under riktningsordet Möjligheter har vi valt att ha tre olika indikatorer. Den första är andel elever som blir antagna på sitt förstahandsval till gymnasieskolan. Det tänker vi är en viktig parameter när det gäller en specifik elevs möjlighet att läsa det speciella programmet på gymnasiet som just den vill. Oavsett om drömmen är att bli frisör, fordonsmekaniker, fysiker eller historiker. Denna indikator ger oss en bild av hur väl möjligheterna har tillvaratagits hos varje enskild elev utifrån dennes förutsättningar och mål.
Den andra indikatorn är andelen elever i åk 6 som är behöriga till gymnasiet. Inte för att 12-åringarna ska börja på gymnasiet, men det ger oss en fingervisning om hur måluppfyllelsen i åk 6 ser ut samt hur det kan komma att se ut tre år senare för dessa elever. Är målet 95 % när de slutar åk 9, bör det även vara 95 % gymnasiebehörighet i åk 6. Annars får högstadieskolorna ett svårare uppdrag att ”hämta in” det eleverna förlorat i låg- och mellanstadiet.
När det gäller gymnasiebehörigheten i åk 6 har Skolverket räknat ut, på direkt skolnivå, ett förväntat värde utifrån olika socioekonomiska förutsättningar. Det innebär att Skolverket har ett förväntat värde på hur många elever på Sveriges alla enskilda åk 6-skolor som ”borde” vara behöriga till gymnasiet. Det innebär att den siffran ser olika ut beroende på skola. I vårt systematiska kvalitetsarbete, det vi kallar ”Kunskapsrapporten” när vi följer upp det nationella läroplansmålet ”kunskap”, ser vi att vi inte alltid når hela vägen upp. Gymnasiebehörigheten i kommunens åk 6 har ökat de senaste två åren och det visar på en positiv trend, men vi är fortfarande inte helt nöjda. Några av kommunens åk 6-skolor når upp till Skolverkets förväntade värde avseende gymnasiebehörighet, några når inte riktigt ända upp och några har en bit kvar.
Detta är något Utbildningsnämnden har uppmärksammat och därför vill följa särskilt noggrant. Därför är detta en viktig indikator under ordet Möjligheter. Vi vill att fler elever i åk 6 ska vara behöriga till gymnasiet. När de enskilda skolorna har gjort sina egna analyser är det av naturliga skäl olika analyser, olika förklaringar och olika identifierade behov av insatser. Utmaningarna och styrkorna ser olika ut på de olika skolorna och de enskilda skolorna behöver därför fortsätta göra sina analyser och arbeta med sina unika insatser. Det finns inga generella lösningar, men Utbildningsnämnden behöver vara uppmärksamma så att alla skolor har de rätta förutsättningarna.
Vi tror att det är viktigt att vara i skolan. Både för kunskapsinhämtningens skull och för måendets skull. I Sverige har vi ett ökande problem med elever som inte vill vara i skolan. Den problematiska skolfrånvaron är oroande och något vi måste få bukt med. Fler elever ska vilja vara i skolan. Vi tror, som sagt, att det är bra både för deras skolresultat och för deras psykiska hälsa. Därför är den tredje indikatorn under Möjligheter just datadriven närvarostatistik. Det är svårt att jämföra sig med andra kommuner, eftersom det inte finns varken någon nationell definition eller nationell statistik. Det innebär att olika kommuner hanterar och dokumenterar frånvaro på olika sätt. Men Utbildningsnämnden behöver kunna följa vår egen statistisk i vår egen kommun för att säkerställa att det går åt rätt håll och för att kunna göra politiska prioriteringar.
Ett exempel på en prioritering vi har gjort utifrån analys är pilotprojektet Sunnan, som är en kommunövergripande särskild undervisningsgrupp för högstadieelever med omfattande skolfrånvaro. Sunnan ska hjälpa elever att närma sig skolan igen med målet om full återgång till skolan. För att de ska må bättre och för att de ska klara grundskolan och kunna flyga vidare i sin utbildningsresa. Avslutningsvis, som Utbildningsnämndens ordförande är jag stolt över att nämnden gemensamt har kommit fram till denna riktning som vi vill ska genomsyra verksamheterna. Det är en inriktning som stämmer väl överens med kommunens vision och med de kommunövergripande målen. Alla politiska partier har varit involverade och engagerade när vi har tagit fram riktningsorden och dess indikatorer och jag är glad att det har varit enhälliga beslut i nämnden. Oavsett hur nämndens sammansättning ser ut nästa mandatperiod, vilka partier som styr och oavsett vem som är ordförande, hoppas jag att dessa riktningsord kan bidra till att göra en bra utbildningsverksamhet ännu bättre. Vi är en fantastisk skolkommun med riktigt fina skolresultat, men vi kan bli ännu bättre! Det är jag övertygad om.