Vi kommer att behöva införa differentierade vattentaxor. Taxor som gynnar den som håller nere sin
vattenförbrukning. Det har inte med den senaste tidens larm om låga vattennivåer att göra, utan om
att vi närmar oss punkten då våra vattenverk, där sjövatten renas och blir dricksvatten, inte räcker
till. Att bygga ut kapaciteten är investeringar på miljardbelopp.
Det är snudd på bisarrt att vi i vårt land använder dricksvatten för att spola toaletter och vattna
gräsmattor. Men det finns saker man kan göra för att hålla nere vattenanvändningen – duscha
kortare, låt inte vattnet rinna när du borstar tänderna osv. Den som har en trädgård kan samla
regnvatten i tunnor för att använda vid bevattning.
För att öka viljan att göra detta behövs ekonomiska incitament i form av taxor som belönar den som
använder mindre vatten.
Kommunen behöver också göra sitt. På Kävlinge reningsverk använder man nu renat vatten istället
för dricksvatten för de interna processerna vilket sparar dricksvatten motsvarande 300 villor. Vi har
ett gott underhåll av våra ledningar. Trots det läcker 9% av dricksvattnet ut längs ledningsnätet. Det
kan låta mycket, men snittet i Sverige är runt 20%. Eftersom vi har gemensamt
dricksvattenförsörjning med 16 andra kommuner ligger det i Kävlinges intresse att de andra
kommunerna i samarbetet också får ner sitt läckage. Annars hjälper det inte mycket att vi i vår
kommun håller nere vattenförbrukning.
Med nuvarande debitering från Sydvatten, med hög andel fasta kostnader och låg andel rörlig
kostnad, är incitamentet för kommunerna att minska utläckaget lågt. Det kostar mer att leta upp
läckorna och åtgärda dem än att låta vattnet läcka ut. Därför driver vi från Moderaterna i Kävlinge att
Sydvattens debiteringen till kommunerna måste ändras – med starkt motstånd från framförallt
Malmö som skulle behöva lägga mycket pengar på sina läckor alternativt höja taxan för sina invånare.
Det måste löna sig att ta ansvar – både för privatpersoner och kommuner.
Johan Douglies – vice KSO och ordf tekniskt utskott