Fjärrvärme i Kävlinge – ja tack

Kävlinge är en av de orter i Sverige som idag är mest beroende av fossilt bränsle för uppvärmning och varmvatten. Naturgas är ett fossilt bränsle som används i en stor del av Kävlinge och naturgas, som alla andra fossila bränsle, skapar växthusgas. Detta kan knappast vara acceptabelt för framtiden.

Två händelser har nu inträffat som kan skapa helt nya förutsättningar för Kävlinges framtida energiförsörjning och som därmed ger Kävlinge möjlighet att bidra till betydligt lägre utsläpp av koldioxid. Den första är den nya fjärrvärmeledningen som sträcker sig från det nya biobränsleeldade Örtoftaverket till Landskrona. Ledningen går bara några hundra meter norr om Kävlinge tätort. Den andra är byggandet av Kävlinge nya östra centrum, Stationsstaden.

Kävlinge har ingen fjärrvärme idag. Däremot har 285 kommuner i Sverige fjärrvärme. Varför har då nästan alla svenska kommuner fjärrvärme? Ja, framförallt har fjärrvärme skapat förutsättningar för ett hållbarare samhälle. Innan oljekrisen år 1973 värmdes nästan alla byggnader i Sverige av fossilbränsle. Idag har fjärrvärme tagit över som den största enskilda uppvärmningskällan. Fjärrvärme i sin tur använder framförallt två värmekällor, biobränsle och spillvärme. Båda dessa källor anses vara förnybara och har en mycket liten miljöpåverkan.

Fjärrvärme är dessutom en mycket pålitlig energibärare. I det fjärrvärmesystem som fjärrvärmeledningen mellan Örtoftaverket och Landskrona är anslutet till finns ca 40, fyrtio!!, uppvärmningskällor, från Helsingborg i norr till Eslöv i öster och Lund i söder. Och mer än 95 % av värmen i detta system kommer från antingen återvunnen eller förnybar energi. Med andra ord ett både pålitligt och miljöriktigt uppvärmningssystem.

Kävlinge kommun har som målsättning att 100 % av fastighetsenergin i av kommunen eller kommunens fastighetsbolag ägda alternativt förvaltade fastighetsbestånd ska vara förnybar till senast år 2020. Det är en ambitionsnivå som är högt ställd men bra för vår miljö. Kommunen har, tillsammans med KKB, för åren 2016-2018 handlat upp biogas som en uppvärmningskälla. Det är kortsiktigt framgångsrikt men knappast för en längre period. Biogas är idag subventionerad, både på nationell nivå men också i andra nordeuropeiska länder. 
En stor del av den biogas kommunen och KKB köper kommer från dessa nordeuropeiska länder. Subventioneringen kommer knappast att vara för evigt och då kommer biogas som uppvärmningskälla att bli oattraktiv. Detta har redan en del av våra större energibolag i Sverige insett och man har därför lagt ned många biogasprojekt. Den biogas som finns bör användas där den gör mest nytta, och det är inte i uppvärmningsändamål. Detta är de allra flesta energiexperter ense om. Biogas är således knappast morgondagens lösning för uppvärmning.

I inledningen nämnde jag Stationsstaden. Detta är ett område i centrala Kävlinge som kommer att ta form de närmsta 10-15 åren. Ett område där 3.000 – 4.000 människor kommer att bo, där många verksamheter kommer att etableras och där sannolikt både ett nytt kommunhus och ett nytt badhus kommer att byggas. Även om byggnader blir mer och mer energisnåla kommer de att behöva värmas upp. Vad finns då för reella alternativ? Ja, E.ON kan ju fortsätta bygga ut naturgasnätet. Fossilt bränsle. Eller så kan man pröva med geotermiska lösningar. Geotermiprojekt har knappast hittills varit framgångsprojekt, vare sig för E.ON i Malmö eller Kraftringen (Lunds Energi) i Lund. Många hundra miljoner har hamnat rakt ned i det geotermiska slukhålet. Till ingen nytta.

Återstår då fjärrvärme. Ledningen mellan Örtoftaverket och Landskrona ligger inte långt från Stationsstaden. Att koppla på Stationsstaden på det redan befintliga fjärrvärmesystemet är därför det enda rationella, ekonomiskt försvarbara och miljömässigt riktiga.

Att ansluta Stationsstaden kräver investeringar. Investeringar som kommunen självklart inte skall göra. Det skall göras av marknadsaktörerna. Men för detta krävs att investeringarna är ekonomiskt försvarbara. Energiinvesteringar är alltid långsiktiga och kloka investeringar år också lönsamma, d v s långsiktigt lönsamma.

En så stor investering som det kommer att vara fråga om kräver också att marknadsaktörerna får tillgång till Kävlinges övriga byggnadsbestånd. Bostadsrättsföreningar, hyreshus o.s.v. Efterfrågan finns. Som politiker måste vi därför ge aktörerna möjlighet att utveckla Kävlinges värmemarknad. Det gör vi genom att ge aktörerna möjlighet att på ett rättvist sätt komma in på marknaden.

Den Moderata gruppen i Kävlinge har beslutat att man ska verka för att fjärrvärmeaktörerna får samma möjlighet som andra värmeaktörer att erbjuda försörjning med fjärrvärme i Kävlinge. Jag som styrelseordförande i KKB Fastigheter AB och KKL Fastigheter AB kommer att verka i denna riktning för dessa bolag.

Jag är av den förhoppningen att även andra politiska partier är av samma uppfattning som vi Moderater. På så sätt kan vi bidra till ett hållbarare samhälle. Ett snyggt och tryggt Kävlinge, helt enkelt.

Håkan Hagström liten
Håkan Hagström
Styrelseordförande – KKB Fastigheter AB:s och KKL Fastigheter AB

Hur får vi igång byggandet av hyresrätter?

Jag anser att det är bra att vi i Kävlinge har ett kommunalt allmännyttigt bostadsbolag. Bolaget kan hjälpa kommunen i samhällsbyggandet. Vi kan styra bolaget att bygga nya bostäder där vi vill att det ska byggas och vad vi vill ska byggas. Detta är till gagn för kommunens utveckling, även om det ur ett moderat perspektiv, rent ideologiskt är tveksamt om en kommun faktiskt ska äga ett bostadsbolag.

Vårt bolag, KKB, har en helt dominerande ställning på hyresmarknaden i kommunen och det är inte bra. Vi behöver få i fler aktörer för att få konkurrens på marknaden och få igång bostadsbyggandet.  Enligt KKB:s vd kan man bygga runt 60 nya lägenheter om året utan att äventyra företagets ekonomi. Det är ungefär, siffermässigt, jämförbart med Malmö och MKB. Tio gånger större stad, tio gånger fler lägenheter och förra året byggde man 500 nya lägenheter. Men vi vet att detta räcker inte, vi behöver mer hyresrätter i kommunen, och det nu.

Problemet med att få in nya större aktörer ligger i att det krävs en viss volym för att en ny aktör ska få ekonomi i sin etablering på orten. Varför? För att kunna etablera områdeskontor på orten och anställa personal för underhåll krävs som sagt att volymen av lägenheter är tillräckligt stor. Ett företag kan inte etablera sig med 60 lägenheter som bas – det handlar istället om flera hundra lägenheter. Att bygga detta har även ett privat bolag svårt att mäkta med att bygga på kort tid.

I fler kommuner har man sålt av delar av det kommunala bolagets bestånd till en intressent som samtidigt förbundit sig att inom en viss tid bygga ett antal nya lägenheter.

Vi som är med i den strategiska beredningen (vilket är representanter från alla partier i kommunfullmäktige) i kommunen har fått lyssna på Eslövs erfarenheter, där gjort precis detta. Några av oss har också fått träffa ett par företag som är intresserade av att etablera sig på Kävlingemarknaden på dessa premisser. Om KKB säljer runt 500-600 lägenheter till en väletablerad aktör så förbinder de sig att bygga 300-400 ytterligare lägenheter. Försäljningen skulle dessutom generera kapital till KKB som skulle möjliggöra att bolaget kan bygga mer än de 60 lägenheterna per år.

Vi behöver fler bostäder i kommunen, alla typer av bostäder. Att bygga 60 hyresrätter per år räcker definitivt inte – vi måste hitta sätt att bygga mer. Att få in en aktör som kan etablera sig och komplettera KKB samtidigt som KKB frigör kapital för mer byggande tycker jag låter intressant och något som vi moderater tillsammans med övriga partier i kvintetten bör titta närmare på.

Frågan är vad oppositionen har för lösningar för att få igång byggandet?

Johan Ericsson  – Johan Ericsson