Handlingarna till årsmötet är nu tillgängliga

Den 7 mars är det dags för moderaterna i Kävlinges årsmöte. På hemsidan hittar du alla handlingar, motioner, yttrande samt valberedningens förslag till styrelse i sin helhet.

Valberedningens förslag till ny styrelse är:

Johan Ericsson, ordförande (omval)
Annsofie Thuresson, vice ordförande (nyval)

Boriana Åberg, ledamot (omval)
Christian Lindblom, ledamot (omval)
Patrik Bengtsson, ledamot (nyval)
Johan Andersson, ledamot (nyval)
Kjell-Arne Ohlsson, ledamot (nyval)

Självskrivna i styrelsen är:
Gruppledare – Anders Lindvall
KSO – Pia Almström
MUF representant – Caroline Kjellander (vald fram till MUF årsmöte, då representant 2016 väljs)

Till årsmötet har också 6 motioner inkommit

  1. Dagcentraler och fritidsgårdar
  2. Fritt val av skola
  3. Mer attraktiva vattennära miljöer
  4. Bättre skola
  5. Eventstrategi
  6. Integration av nyanlända

Motionerna i sin helhet samt styrelsens yttrande och förslag till beslut hittar du på vår hemsida.

Har ni frågor så hör av er

Johan Ericsson Johan Ericsson – Ordförande, Moderaterna i Kävlinge

Storsläggan löser inte regionernas utmaningar!

Den sista februari ska utredarna Barbro Holmberg och Kent Johansson avge en lägesrapport till regeringen om hur arbetet med att dela in Sverige i nya administrativa regioner går. Den 9 mars är det tänkt att de ska visa upp en ny Sverigekarta.

Dagens 21 landsting och regioner ska enligt direktiven bli ”väsentligt färre”. Detta beslöts för lite drygt ett halvår sedan, trots att regeringen med civilminister Ardalan Shekarabi (S) i spetsen är väl medveten om att propåer ovanifrån om regionreformer har avvisats av folket flera gånger under flera decennier.

Ingen har någonsin demonstrerat för att få bli del av en storregion.

Det sägs att en ny Sverigekarta ska lösa viktiga problem, som jämlikhet, samverkan, arbetsmarknad och sjukvård. Det är inte sant. Alla dessa frågor hanteras redan i dag. Vi har utjämningssystem och samarbeten; funktionella arbetsmarknads- och sjukvårdsregioner. Gränslös kollektivtrafik. Detta visar att de utmaningar som finns går att lösa med finsnickeri i stället för med storslägga.

Argumentet att alla som ska sköta sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling måste vara identiska med de statliga myndigheternas indelning hörs också ofta. Att en storlek skulle passa alla är dock heller inte sant.

Polisens indelning kan tas som exempel. När polisen blev statlig 1965 minskades antalet polisdistrikt från över 500 till 119. 1999 blev det en polismyndighet i vart och ett av de 21 länen. 2015 bantades organisationen till sju polisregioner.

Polisregion Syd omfattar Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län – inte bara Skåne och Blekinge, som det nu spekuleras i som det hetaste alternativet för en storregion i södra Sverige – och som också Ansvarskommittén föreslog 2007, men inte fick igenom. Försvarsmakten är samtidigt indelad i fyra militärregioner. Arbetsförmedlingen verkar i tre regioner, och Kustbevakningen i två. Skatteverket å sin sida har funnit att de arbetar bäst i sju regioner.

Alla statliga myndigheter har rimligen tagit hänsyn till hur de på bästa sätt löser sin uppgift, och gjort sin geografiska indelning efter det. För regioner/landstings del har detta inneburit konstruktiva samarbeten, samtidigt som det har varit viktigt att behålla den regionala förankringen.

Hela processen mot större regioner är dessutom felkonstruerad. Precis som i fallet med de statliga myndigheternas indelning bör län och landsting/regioner konstrueras efter vad de förväntas göra. Innan man ritar en karta måste man veta vad som ska finnas på den.

Diskussionen om att mer kan göras regionalt har regeringen dock bannlyst. Indelningskommittén tillbakavisar minsta propå om detta med att det inte ingår i direktivet att utreda. Då borde regeringen ge kommittén det som tilläggsdirektiv. Till exempel arbetsmarknads- och tillväxtfrågor skulle få en helt annan dynamik om det regionala inflytandet ökade.

För Skånes del borde regeringen vara informerad om det intensiva arbete som pågår inom Greater Copenhagen – även om det är lätt att tro motsatsen baserat på införandet av transportörsansvar med ID-kontroller som hinder för arbetspendlarna över Öresund. Skåne vänder sig inte enbart åt norr. Goda förbindelser med Blekinge, Kronoberg och Halland måste kombineras med fler fasta förbindelser över Sundet. Det dansk-svenska samarbetet kring materialforskningsanläggningen ESS och Max IV öppnar större möjligheter.

Just nu arbetas det intensivt för att EU:s stora prestigesatsning på ett kunskaps- och innovationscentrum inom livsmedelsområdet, Food4Future, ska hamna i Skåne – också det i samarbete med Danmark.

Före ID-kontrollernas införande ansåg näringslivet att Skåne var attraktivt just på grund av sitt geografiska läge och den öppna horisonten. Nu tvekar företagen och investeringar uteblir, trots att den planerade nya förbindelsen över Fehmarn Bält minskar tidsavstånden från Skåne till kontinenten.

I dag tar det fem timmar med tåg mellan Malmö och Hamburg. Med en Fehmarn Bält-förbindelse öppnad i mitten av 2020-talet kommer det att ta lika lång tid att åka med höghastighetståg till Hamburg som det antas ta till Stockholm 2035: 2,5 timme.

En ny indelning av Sverige i administrativa regioner borde fokusera på förutsättningarna för tillväxt, då det är den som garanterar välfärden. Då är det självklart att Skåne ska stöttas i ambitionerna att fördjupa samarbetet med Köpenhamn och Själland. Regeringen tycks i stället vara mer intresserad av att tvinga oss vända ryggen åt våra danska grannar och vänta på besked om stort och smått från Stockholm.

Lika bakvänt är det att civilministern har gett uttryck för att en ny kommunsammanslagningsreform står för dörren. Om nya regiongränser bestäms först kan det mycket väl bli så att två naturliga samarbetskommuner hamnar i varsin region. Stabila byggen brukar man bygga från grunden.

Vi 36 moderata toppföreträdare i Skåne är inte emot storregioner i allmänhet – vi tycker definitivt att regionerna kan få större uppgifter. Däremot är vi fullt övertygade om att Skåne både till ytan och invånarantalet är tillräckligt stort.

Det går bra för Kävlinge!

bokslut

Det känns skönt att vi har en stark ekonomi inför framtiden. Vi har stora utmaningar de kommande åren så det behövs verkligen. Moderaterna har varit Kävlinges ledande parti i 10 år och för oss är det viktigt med en stabil ekonomi, genomtänkta satsningar som är finansierade krona för krona och givetvis en verksamhet där våra invånare är i centrum och hög kvalité levereras.2015 har varit ett sådant år – då vi har levererat till våra invånare.

Resultatet är nära 28 miljoner bättre än budgeterat. Det beror främst på att vi sålt fastigheter och återbetalning av AFA-premier. Med det goda resultatet har vi kunnat göra ytterligare en avsättning till Lommabanan på 4 miljoner.

Investeringarna under 2015 slutade på 141 miljoner. De stora posterna var fortsatt nybyggnation av Nyvångsskolan, renovering av Korsbackaskolan och Aktivitetsparken på Vikenområdet. Andra investeringar har varit hundrastgårdar i Kävlinge och Löddeköpinge och anläggande av rekreationsstråk i Högalidsskogen.

Det har varit ett mycket roligt år som gått. Kävlinge har fått en hel rad fina utmärkelser på många olika områden. Vi blev Sveriges kvalitetskommun, vi fick höga nomineringar i White guide junior,  äldrevården är en av Sveriges bästa och vi är Skånes företagarkommun. Våra verksamheter håller hög klass och vi har fått mycket positiva omdömen från kommuninvånarna.

Är vi nöjda här – nej! Vi vet att vi kan bli ännu bättre. Nu får vi inte slå oss till ro utan fortsätta arbetet med att bli Sveriges Bästa Boendekommun.

Under 2016 kommer vi fortsatt ha en hög investeringstakt. Nyvångsskolan ska färdigställas, Rinnebäcksskolan ska byggas ut och utemiljön kring Korsbackaskolan ska förbättras. Våra gemensamma utemiljöer ska fortsätta att rustas upp och ombyggnaden av torget i Kävlinge kommer igång.

Ekonomin ser fortsatt stabil ut men det kommer inte att bli stort utrymme till nya satsningar som påverkar budget utöver de som redan är beslutade.

Bekymret i framtiden är de riktade statsbidragen. Det finns över 80 stycken att söka nu. Tidigare fick vi en påse pengar vi själv kunde besluta över. Nu får vi söka från verksamheterna. Ofta innebär det att staten betalar en mindre del och kommunen förväntas finansiera den större delen. Det begränsar handlingsutrymmet och gör att vi inte kan prioritera det vi tycker behövs bäst. Detta är ett problem för alla kommuner.

Men låt oss konstatera – det går bra för Kävlinge – och vi moderater fortsätter att utveckla kommunen tillsammans med kvintetten. Som vi moderater lovade i valrörelsen – Fortsatt framgång för Kävlinge!

Pia kommunhus Pia Almström

 

Välkomna på årsmöte!

Medlem i Kävlingemoderaterna? Då är du välkommen på årsmöte den 7 mars kl 19 på Lucys Diner i Löddeköpinge.

Vår gästtalare är Fredrik Johansson.
Fredrik har arbetat som kommunikationsrådgivare för många olika företag och organisationer i både Sverige och utomlands. Bl a har han lett Stockholms Handelskammare och varit rådgivare för flera moderata partiledningar. Idag är han Senior Partner på Kreab och har bloggen ”Högermarginalen” på Svenska Dagbladet.

Som medlem har du möjlighet att inkomma med förslag/motioner som årsmötet ska behandla. Dessa ska vara styrelsen tillhanda senast den 21 februari. Möteshandlingar kommer att finnas tillgängliga på vår hemsida, www.moderat.se/kavlinge, från den 24 februari, samt mailas till de som anmält deltagande.

Föreningen bjuder på en mat och dryck i samband med årsmötet
Anmälan om deltagande görs senast den 24 februari till johan.ericsson@moderat.se

Kallelse Årsmöte 2016  – här hittar du kallelse samt dagordning.

Välkomna!

Johan Ericsson Johan Ericsson

Tre beräkningar = en prognos?

mangfald

Idag har Migrationsverket presenterat en ny prognos för flyktingmottagandet. Eller ja, egentligen tre prognoser, eller ”beräkningsalternativ”. Det högre alternativet ligger på 140.000 personer varav 27.000 ensamkommande. Det lägre alternativet är på hälften, det vill säga 70.000 personer varav 12.000 är ensamkommande. Sedan har Migrationsverket ett mellan-alternativ också för säkerhets skull på 100.000 personer varav 18.000 är ensamkommande barn. Migrationsverket själva säger att det är ”stor osäkerhet” i siffrorna och att de inte längre kan prata om prognoser.

För att få någon form av förståelse för dessa siffror bör man ha med sig förra årets utfall och prognos. När 2015 var klart såg vi att Sverige tagit emot 162.877 personer varav 70.384 varav ensamkommande ungdomar. Rent faktiskt var de så att Migrationsverket i slutet av juli 2015 skrev ner sin prognos för 2015 där man då prognostiserade mottaget för 2015 till mellan 60.000 till 80.000 asylsökande – varav 12.000 var ensamkommande. Vi kan ju alla konstatera att den prognosen inte stämde…. alls, överhuvudtaget.

Ja, ökningen kom andra halvan och var något som vi inte kunde förutse. Men vad innebär det nu för dagens tre beräkningar som kommer från Migrationsverket? Hur mycket kan vi luta oss mot dem nu? Är Migrationsverket rädda för att vara så totalt fel igen så de vågar inte skriva ner prognosen?

En sak vi vet är att regeringen nu har lagt till uppdrag att ta fram ytterligare en ny modell för ”rättvis fördelning av ensamkommande ungdomar”. De fördelningstal som kom i november/december och som ligger till bas för många nya avtal hos kommunerna gäller inte längre utan ska nu räknas om i ytterligare en ny modell som är klar om två månader.

Så, vad innebär detta för oss som kommun? Allt och inget. Vi har inget fördelningstal att luta oss mot, vi har ingen stabil prognos att luta oss emot. Så vad gör vi? Samma sak som vi har gjort under hela hösten och början av 2016 då vi på två dagar tog emot 17 barn – vi arbetar lugnt och systematiskt. Vi ser det ensamkommande barnet och kämpar för att hitta det som är bäst för dem. I första hand familjehem i närområdet (vilket större delen av våra ensamkommande bor i) och i andra hand HVB-hem. Det är de boendeformerna som finns.

De senaste tre veckorna har vi inte fått några anvisningar. Det har gett socialförvaltningen andrum att besöka våra ungdomar och jobba med att förbättra och omplacera. Det behöver vi, ju längre andrum desto bättre, allt för att göra det bästa för de barnen och ungdomarna som kommit hit.

Annsofie Annsofie Thuresson