Författare: Pia Almström

Gör om, gör rätt skolinspektionen!

Posted on by Pia Almström

omsorg

Pusselbiten skola är en icke-vinstdrivande friskola/särskola med inriktning för elever med autismsektrumstillstånd. Redan för några år sedan när de startade sin verksamhet i Dalby beklagade vi att man inte etablerade sig i Kävlinge kommun,

Kävlinge har ett stort behov av fler aktörer inom skolan och framförallt särskolan där många av våra elever idag går utanför kommunen. Vi var därför oerhört glada när just pusselbiten ansökte hos kommunen och skolinspektionen om att få utöka sin verksamhet med ytterligare en skola med placering i Kävlinge.

Pusselbiten har nu fått besked från skolinspektionen – de nekar dem att starta sin verksamhet i Kävlinge! Anledning? Att de över 100 familjer som står i kö och visat intresse för verksamheten i Dalby inte vill gå i Kävlinge. Då har skolinspektionen verkligen inte gjort sin läxa. Denna grupp elever har behov av trygghet och en strukturerad undervisning – något som pusselbiten är experter på. Föräldrarna ser detta först och lokaliseringen sekundärt. Kävlinge ligger bra till, har bra kommunikationer och nås lätt från många kommuner.

Vi i moderaterna i Kävlinge ställer oss  frågande till skolinspektionens beslut och ser mycket positivt på pusselbitens tänkta etablering i kommunen. En etablering som utvecklar särskolan, utvecklar mångfalden och ger arbetstillfälle.
Skolinspektionen – ni har fel i era antagande – gör om, gör rätt!

Pusselbiten välkommen till Kävlinge!

Pia kommunhus

Pia Almström
Kommunstyrelsens ordförande Kävlinge

patrik bengtsson

Patrik Bengtsson
Vice ordförande Bildningsnämnden

Uttalande

Posted on by Pia Almström

Med anledning av det allvarliga brott som skedde i Kävlinge under onsdagen har idag samtliga partiföreträdare lämnat följande uttalande. Ett uttalande som vi i presidiegruppen från moderaterna, Johan Ericsson, Annsofie Thuresson, Thomas Lövskog och Patrik Bengtsson, självklart också står bakom:

Med anledning av onsdagskvällens mycket allvarliga brott på Korsbacka och efterföljande debatt som har uppstått bland annat på sociala medier, så vill vi partiföreträdare för kommunens partier påtala följande.

Vi har förståelse för att allvarliga brott upprör och berör. Vi känner samma sak och våra tankar går till de drabbade.

I Kävlinge kommun arbetar vi och löser problem i dialog och i samverkan med sociala myndigheter och polisen. Vi ser med oro på uttalade som görs i affekt och i många fall är hatiska och spekulerande. Våld föder våld och hat föder hat. Det är inte så vi arbetar i Kävlinge.

Pia Almström
Moderaterna

Catrin Tufvesson
Socialdemokraterna

Lars Andersson
Sverigedemokraterna

Carina Ingelsson
Liberalerna

Stina Larsson
Centerpartiet

Nils Nyberg
Miljöpartiet

Peter Rugarn
Kristdemokraterna

Jan Persson
Vänsterpartiet

Helt orealistiskt att hinna med omställningen till årskiftet

Posted on by Pia Almström

Pia Almström skriver tillsammans med M-företrädare för Skånes alla 33 kommuner på DN-debatt om det orealistiska regeringsförslaget kring ersättningar för ensamkommande ungdomar och barn:

Regeringen sviker. Regeringens förslag om sänkta ersättningar till kommunerna för mottagandet av ensamkommande barn och unga är tänkt att ske från årsskiftet. Det är helt orealistiskt att vi skulle hinna genomföra dessa omställningar. Omställningen måste skjutas fram ett år, skriver M-företrädare i Skånes alla 33 kommuner.

Vi minns nog alla sommaren och hösten för ett år sedan. Enorma mängder av människor vandrade genom Europa för att söka asyl, främsta länder för deras mål var Tyskland och Sverige. Enligt statsminister Stefan Löfven skulle Sverige ta sitt ansvar och tillsammans skulle Sverige klara detta.

Sammantaget sökte 35 369 ensamkommande barn och unga asyl i Sverige år 2015. Det kan jämföras med år 2014 då drygt 7 000 ensamkommande barn och unga sökte asyl, vilket också var en historiskt mycket hög siffra. Ser man tillbaka cirka ett decennium låg de årliga siffrorna kring 400-500 ensamkommande barn per år. Efter hand insåg även regeringen att volymerna blev ohanterbara.

Kommuner pressades från olika håll och kanter och det nyanserade debattklimatet saknades. Ställde man inte upp så pekades kommunen, partiet eller den enskilda företrädaren ut av media eller av regeringsföreträdare. Flyktingkrisen jämfördes med löjliga argument som att konsumtionen till jul var större än kostnaderna för flyktingmottagandet och det handlade egentligen bara om två pizzor, ett Netflixabonnemang och en Fanta per person.

Otaliga gånger har företrädare för regeringen och statens verk stått vid journalisters mikrofoner och krävt att samtliga kommuner ska ta ”sitt ansvar” och att staten står för kostnaderna. Skepsisen har varit stor i många kommuner. En del kommuner har brottats med bostadsbrist, andra med brist på vettig sysselsättning och några kommuner har tagit emot så pass många flyktingar att det både saknats lärare och skolor. Gång på gång har staten garanterat kommunerna att så länge kommunerna bara ställer upp med det praktiska så står staten för kostnaderna.

För ganska precis ett år sedan utlovande migrationsminister Morgan Johansson (S) ett resurstillskott till de kommuner som tar emot ensamkommande flyktingbarn. I en artikel i Aftonbladet den 20 augusti förra året citeras han: ”Vi viker mer pengar till de kommuner som tar emot många asylsökande och flyktingar. De får ett rejält resurstillskott 2016. Det är en del av budgetförhandlingen som jag är mycket nöjd med.”

En månad senare bjöd statsministern in olika samhällsaktörer till ”Sverige tillsammans”, Kommuner, företag, aktörer från civilsamhället, fackliga organisationer, forskare med flera, träffades den 12 oktober för att tillsammans diskutera hur ”vi alla, oavsett var vi kommer ifrån, kan fortsätta bygga ett Sverige som är starkt tillsammans” som Stefan Löfven uttryckte det i inbjudan.

Signalerna kunde knappast misstolkas. Mer pengar till kommunerna, krafttag tillsammans och en beslutsam statsminister. Men signalerna visade sig vara röksignaler som snabbt kom att skingras med vinden.

Regeringen har nu lanserat ett förslag om ändrat ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn och unga den 1 januari 2017. I förslaget sänks dygnsersättningen från 1 900 kr till 1 350 kr per barn och ung i åldern 8-17 år och från 1 900 kr till 750 kr per ung i åldern 18-20 år. Procentuellt handlar det om sänkningar på 29 procent respektive 61 procent. Det handlar alltså inte om mindre justeringar i ett system, utan om helt nya förutsättningar för kommunerna.

I promemorian (daterad 2016-06-21) med de nya förslagen står det skrivet i konsekvensanalysen (s. 48) att ”utgifterna för mottagandet av ensamkommande barn och unga kan inte tillåtas öka okontrollerat och måste också ställas i relation till andra prioriterade områden. Skattemedel ska användas på ett kostnadseffektivit sätt och omotiverat höga kostnadsökningar måste motverkas”. Det är lätt att instämma i det.

Moderaterna är givetvis för att ersättningar och kostnader för migration minskar, men det får inte ske på det sätt som nu föreslås av regeringen. Nu trampar staten på landets kommuner när man med närmast maffialiknande metoder föreslår förändringar i ersättning till kommunerna för ensamkommande barn. Med ena handen lagstiftar staten i form av riksdagen om att alla kommuner ska ta emot och att staten avgör hur många per kommun, med andra handen väljer regeringen sedan att sänka ersättningarna. I samma promemoria står det vidare att läsa att de gjorda bedömningarna ”innebär att kommunen får drivkrafter att hitta så kostnadseffektiva lösningar som möjligt” (s. 54). Det är ett cyniskt sätt att säga att staten anser att kommunerna använder för mycket pengar till att sköta det som i grunden är en statlig angelägenhet.

För att integration och mottagande ska fungera krävs det en tilltro och en ömsesidig respekt. Kommunerna måste veta att förutsättningarna inte ändras i avtal som ingåtts med staten. Denna tilltro är grundläggande och bör vara en naturlig utgångspunkt för vilken regering som helst. I alla fall för en regering som vill att landet ska vara funktionellt, för utan Sveriges 290 kommuner är det inte mycket i det vardagliga som fungerar.

Omställning tar tid och det måste regeringen förstå. Kommunernas avtal med familjehem och HVB-hem måste omförhandlas eller avslutas och nya platser måste skapas. De kommuner som själva byggt och driver egna HVB-hem måste anpassa dessa, det handlar såväl om anpassning av byggnaderna som anpassning av personaltätheten.

Det är helt orealistiskt att hinna genomföra dessa omställningar till årsskiftet. Vi menar att kommunerna behöver längre omställningstid och delar Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) bedömning att nytt ersättningssystem tidigast kan träda i kraft den 1 januari 2018.

Det är hisnande stora belopp för kommunerna att hantera. Som exempel kan nämnas att det för Staffanstorps kommun handlar om nästan 30 miljoner kronor för bara år 2017 och för Kävlinge kommun blir intäktsbortfallet 40 miljoner kronor. Vilket i båda kommunerna motsvarar en skattehöjning på över 50 öre per intjänad hundralapp, eller kraftfulla besparingar på annan typ av kommunal verksamhet.

För majoriteten av landets kommuner blir effekterna påtagliga, i absoluta tal kommer större kommuner att få intäktsbortfall som är betydligt större än i exempelkommunerna. Sammantaget handlar det om miljardbelopp.

Frågorna som infinner sig är om det går att lita på staten i framtiden och är det nu vi börjar skönja hur regeringen vältrar över statens kostnader på landets kommuner?

Anders Berngarn (M), Kommunstyrelsens ordf Lomma

Pia Almström (M), Kommunstyrelsens ordf Kävlinge

Kristina Bendz (M), Kommunstyr. 2:e vice ordf Ystad

Ulf Bingsgård (M), oppositionsråd Trelleborg

Johan Bolinder (M), kommunstyrelsens vice ordf Skurup

Kenneth Dådring (M), oppositionsråd Klippan

Peter Danielsson (M), kommunstyrels. ordf Helsingborg

Kerstin Gustafsson (M), ledamot kommunstyr. Båstad

Robin Holmberg (M), oppositionsråd Ängelholm

Peter Johansson (M), oppositionsråd Kristianstad

Lars Johnson (M), oppositionsråd Burlöv

Anders Johnsson (M), oppositionsråd Simrishamn

Péter Kovács (M), kommunstyrelsens ordf Höganäs

Ninnie Lindell (M), oppositionsråd Bjuv

Eva Lindholm (M), gruppledare Hörby

Stefan Lundgren (M), kommunstyrelsens ordf Sjöbo

Carl-Magnus Nilsson (M), gruppledare Osby

Patrik Ottosson (M), gruppledare Bromölla

Anna Palm (M), kommunalråd Höör

Pär Palmgren (M), oppositionsråd Hässleholm

Birgitta Persson (M), kommunalråd Landskrona

Pontus Pålsson (M), gruppledare Åstorp

Olof Röstin (M), kommunalråd Svalöv

Christian Sonesson (M), kommunstyr. ordf Staffanstorp

Patrik Ströbeck (M), kommunstyr. 1:e vice ordf Perstorp

Per-Martin Svensson (M), kommunstyrelsens 1:e vice ordf Tomelilla

Torbjörn Tegnhammar (M), oppositionsråd Malmö

Christer Wallin (M), oppositionsråd Lund

Linda Allansson Wester (M), kommunstyr. ordf Svedala

Carina Wutzler (M), kommunstyrelsens ordf Vellinge

Henrik Wöhlecke (M), kommunalråd Eslöv

Carina Zachau (M), kommunstyrelsens ordf Örkelljunga

Patric Åberg (M), kommunstyrelsens ordf Östra Göinge

 

En solid budget i en föränderlig tid

Posted on by Pia Almström

Den 25 maj togs Kävlinge kommuns budget för 2017 i kommunstyrelsen. En budget som präglas av en stabil försiktighet i en föränderlig tid med en oförändrad skattesats.

Det viktigaste i arbetet med budgeten är att alla våra nämnder får kompensation för prisökningar, löneökningar och befolkningsökningar, något som många kommuner inte klarar av att ge – men som vi, tack vare en stabil ledning, kan ge.

Vi ser också stora investeringar i skolor, förskolor, idrottsplatser, grönområde, gator, torg och äldreomsorg. Något som är viktigt för att vidhålla samma höga kvalitet som gjorde oss till Sveriges kvalitetskommun.

Jag är glad över det goda samarbetet vi har haft i kvintetten under hela våren när vi diskuterat och arbetat fram budgeten. Alla partier har sett dig som invånare först och har tillsammans arbetat för att du och din familj fortsatt ska ha en bra kommunal service, trygg omsorg och framgångsrika skolor. Vårt samarbete har präglats av respekt, tydlighet och en ärlig dialog, något som har gynnat alla i kommunen.

På kommunstyrelsen låg endast kvintettens förslag. Både socialdemokraterna och sverigedemokraterna valde att avstå. Den 7 juni sker slutdebatten kring budgeten i fullmäktige – och då lär vi ha ytterligare två förslag på bordet, ett med en garanterad skatteökning. Det är naturligtvis deras rätt, men båda partierna har aktivt sökt samarbete under mandatperioden, och en grund till samarbete är att veta vad man ska samarbeta om. Att få ett förslag på bordet när det är fullmäktige är för sent – men det vet de också om.

Kvintetten pratar inte om att samarbeta, vi gör det – för din skull och för Kävlinge kommun skull.

Pia kommunhus Pia Almström

Nytt badhus, ny idrottshall och skola!

Posted on by Pia Almström

En sak vi har veta länge är att våra badhus är i dåligt skick och det är också ett faktum att renovera inte är ekonomiskt försvarbart. Vi köper oss lite tid för mycket pengar. Vad vi också har sett är att behovet av nya idrottslokaler i Löddeköpinge också stort. Ja, så stort att vi har skapat en tillfällig anläggning på Smart-club.

Efter många diskussioner, funderingar på alternativ och vad som är bäst för hela kommunen så ligger det nu ett inriktningsbeslut till kommunstyrelsen den 16 mars. Ett beslut som innebär att vi bygger ett nytt badhus och det blir placerad i Kävlinge, vid vår nya stadsdel – Stationstaden. Badhuset blir så stort att det kan ta hand om all aktivitet som finns på våra två nuvarande badhus.Det kommer exempelvis att innehålla 25 meters bassäng med 10 banor, 2 undervisningsbassänger med höj och sänkbar botten, småbarnsbad, vattenrutschkana, bubbelpool och rejäl relaxavdelning.

Visionsbild_badhus_Gehl
Visionsbild badanläggning från arkitekt

Samtidigt bygger vi om Tolvåkersbadet till en ny idrottshall och vi river gamla delen av Söderparkskolan och bygger en helt ny skola. Detta gör att hela området sammanlänkas, blir mer attraktivt och vi får en skola som är flexibel och anpassad efter dagens pedagogik.

Visionsbild_Tolvåkersområdet_zoomarkitekter
Tolvåker visionsbild Zoom-arkitekter

Jag är nöjd med förslaget och inte bara jag, det finns en stor politisk enighet i både Kvintetten och i oppositionen. Detta gör att vi kan göra en stor satsning på Stationsstaden som vi alla ser fram emot att se växa fram, samtidigt som det också är en stor satsning på Tolvåkerområdet med både ny idrottshall och skola. Du kan läsa mer på kommunens hemsida.

Pia kommunhus Pia Almström

 

Storsläggan löser inte regionernas utmaningar!

Posted on by Pia Almström

Den sista februari ska utredarna Barbro Holmberg och Kent Johansson avge en lägesrapport till regeringen om hur arbetet med att dela in Sverige i nya administrativa regioner går. Den 9 mars är det tänkt att de ska visa upp en ny Sverigekarta.

Dagens 21 landsting och regioner ska enligt direktiven bli ”väsentligt färre”. Detta beslöts för lite drygt ett halvår sedan, trots att regeringen med civilminister Ardalan Shekarabi (S) i spetsen är väl medveten om att propåer ovanifrån om regionreformer har avvisats av folket flera gånger under flera decennier.

Ingen har någonsin demonstrerat för att få bli del av en storregion.

Det sägs att en ny Sverigekarta ska lösa viktiga problem, som jämlikhet, samverkan, arbetsmarknad och sjukvård. Det är inte sant. Alla dessa frågor hanteras redan i dag. Vi har utjämningssystem och samarbeten; funktionella arbetsmarknads- och sjukvårdsregioner. Gränslös kollektivtrafik. Detta visar att de utmaningar som finns går att lösa med finsnickeri i stället för med storslägga.

Argumentet att alla som ska sköta sjukvård, kollektivtrafik och regional utveckling måste vara identiska med de statliga myndigheternas indelning hörs också ofta. Att en storlek skulle passa alla är dock heller inte sant.

Polisens indelning kan tas som exempel. När polisen blev statlig 1965 minskades antalet polisdistrikt från över 500 till 119. 1999 blev det en polismyndighet i vart och ett av de 21 länen. 2015 bantades organisationen till sju polisregioner.

Polisregion Syd omfattar Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län – inte bara Skåne och Blekinge, som det nu spekuleras i som det hetaste alternativet för en storregion i södra Sverige – och som också Ansvarskommittén föreslog 2007, men inte fick igenom. Försvarsmakten är samtidigt indelad i fyra militärregioner. Arbetsförmedlingen verkar i tre regioner, och Kustbevakningen i två. Skatteverket å sin sida har funnit att de arbetar bäst i sju regioner.

Alla statliga myndigheter har rimligen tagit hänsyn till hur de på bästa sätt löser sin uppgift, och gjort sin geografiska indelning efter det. För regioner/landstings del har detta inneburit konstruktiva samarbeten, samtidigt som det har varit viktigt att behålla den regionala förankringen.

Hela processen mot större regioner är dessutom felkonstruerad. Precis som i fallet med de statliga myndigheternas indelning bör län och landsting/regioner konstrueras efter vad de förväntas göra. Innan man ritar en karta måste man veta vad som ska finnas på den.

Diskussionen om att mer kan göras regionalt har regeringen dock bannlyst. Indelningskommittén tillbakavisar minsta propå om detta med att det inte ingår i direktivet att utreda. Då borde regeringen ge kommittén det som tilläggsdirektiv. Till exempel arbetsmarknads- och tillväxtfrågor skulle få en helt annan dynamik om det regionala inflytandet ökade.

För Skånes del borde regeringen vara informerad om det intensiva arbete som pågår inom Greater Copenhagen – även om det är lätt att tro motsatsen baserat på införandet av transportörsansvar med ID-kontroller som hinder för arbetspendlarna över Öresund. Skåne vänder sig inte enbart åt norr. Goda förbindelser med Blekinge, Kronoberg och Halland måste kombineras med fler fasta förbindelser över Sundet. Det dansk-svenska samarbetet kring materialforskningsanläggningen ESS och Max IV öppnar större möjligheter.

Just nu arbetas det intensivt för att EU:s stora prestigesatsning på ett kunskaps- och innovationscentrum inom livsmedelsområdet, Food4Future, ska hamna i Skåne – också det i samarbete med Danmark.

Före ID-kontrollernas införande ansåg näringslivet att Skåne var attraktivt just på grund av sitt geografiska läge och den öppna horisonten. Nu tvekar företagen och investeringar uteblir, trots att den planerade nya förbindelsen över Fehmarn Bält minskar tidsavstånden från Skåne till kontinenten.

I dag tar det fem timmar med tåg mellan Malmö och Hamburg. Med en Fehmarn Bält-förbindelse öppnad i mitten av 2020-talet kommer det att ta lika lång tid att åka med höghastighetståg till Hamburg som det antas ta till Stockholm 2035: 2,5 timme.

En ny indelning av Sverige i administrativa regioner borde fokusera på förutsättningarna för tillväxt, då det är den som garanterar välfärden. Då är det självklart att Skåne ska stöttas i ambitionerna att fördjupa samarbetet med Köpenhamn och Själland. Regeringen tycks i stället vara mer intresserad av att tvinga oss vända ryggen åt våra danska grannar och vänta på besked om stort och smått från Stockholm.

Lika bakvänt är det att civilministern har gett uttryck för att en ny kommunsammanslagningsreform står för dörren. Om nya regiongränser bestäms först kan det mycket väl bli så att två naturliga samarbetskommuner hamnar i varsin region. Stabila byggen brukar man bygga från grunden.

Vi 36 moderata toppföreträdare i Skåne är inte emot storregioner i allmänhet – vi tycker definitivt att regionerna kan få större uppgifter. Däremot är vi fullt övertygade om att Skåne både till ytan och invånarantalet är tillräckligt stort.

Det går bra för Kävlinge!

Posted on by Pia Almström

bokslut

Det känns skönt att vi har en stark ekonomi inför framtiden. Vi har stora utmaningar de kommande åren så det behövs verkligen. Moderaterna har varit Kävlinges ledande parti i 10 år och för oss är det viktigt med en stabil ekonomi, genomtänkta satsningar som är finansierade krona för krona och givetvis en verksamhet där våra invånare är i centrum och hög kvalité levereras.2015 har varit ett sådant år – då vi har levererat till våra invånare.

Resultatet är nära 28 miljoner bättre än budgeterat. Det beror främst på att vi sålt fastigheter och återbetalning av AFA-premier. Med det goda resultatet har vi kunnat göra ytterligare en avsättning till Lommabanan på 4 miljoner.

Investeringarna under 2015 slutade på 141 miljoner. De stora posterna var fortsatt nybyggnation av Nyvångsskolan, renovering av Korsbackaskolan och Aktivitetsparken på Vikenområdet. Andra investeringar har varit hundrastgårdar i Kävlinge och Löddeköpinge och anläggande av rekreationsstråk i Högalidsskogen.

Det har varit ett mycket roligt år som gått. Kävlinge har fått en hel rad fina utmärkelser på många olika områden. Vi blev Sveriges kvalitetskommun, vi fick höga nomineringar i White guide junior,  äldrevården är en av Sveriges bästa och vi är Skånes företagarkommun. Våra verksamheter håller hög klass och vi har fått mycket positiva omdömen från kommuninvånarna.

Är vi nöjda här – nej! Vi vet att vi kan bli ännu bättre. Nu får vi inte slå oss till ro utan fortsätta arbetet med att bli Sveriges Bästa Boendekommun.

Under 2016 kommer vi fortsatt ha en hög investeringstakt. Nyvångsskolan ska färdigställas, Rinnebäcksskolan ska byggas ut och utemiljön kring Korsbackaskolan ska förbättras. Våra gemensamma utemiljöer ska fortsätta att rustas upp och ombyggnaden av torget i Kävlinge kommer igång.

Ekonomin ser fortsatt stabil ut men det kommer inte att bli stort utrymme till nya satsningar som påverkar budget utöver de som redan är beslutade.

Bekymret i framtiden är de riktade statsbidragen. Det finns över 80 stycken att söka nu. Tidigare fick vi en påse pengar vi själv kunde besluta över. Nu får vi söka från verksamheterna. Ofta innebär det att staten betalar en mindre del och kommunen förväntas finansiera den större delen. Det begränsar handlingsutrymmet och gör att vi inte kan prioritera det vi tycker behövs bäst. Detta är ett problem för alla kommuner.

Men låt oss konstatera – det går bra för Kävlinge – och vi moderater fortsätter att utveckla kommunen tillsammans med kvintetten. Som vi moderater lovade i valrörelsen – Fortsatt framgång för Kävlinge!

Pia kommunhus Pia Almström

 

Riskabelt med höjd skatt på kärnkraften

Posted on by Pia Almström

barsebäckverken

Pia skriver idag tillsammans med moderata företrädare i alla skånska kommuner om den höjda skatten på kärnkraften:

För att säkerställa en trygg försörjning av kärnkraft bör effektskatten sänkas. Vi riskerar annars en framtida elbrist, och dyrare energipriser. Det kommer att slå särskilt hårt mot Skåne, skriver en rad moderater i södra Sverige.

Vinterkylan har slagit klorna i Sverige. Även i Skåne har det blivit vinter. Vårt beroende av god tillgång till ren och trygg energi visar sig tydligt när det är så här kallt. Men egentligen är det inte annorlunda under andra delar av året. Vår industri är beroende av energi året om. Det handlar om många arbetstillfällen.

En central fråga för svensk konkurrenskraft är att säkra industrins energiförsörjning. En trygg försörjning förutsätter i dagsläget kärnkraft som baskraft och vattenkraft som både bas- och reglerkraft.

Den rödgröna regeringen har nu höjt effektskatten på svensk kärnkraft. Detta har fått till följd att statliga Vattenfall allvarligt funderar på att avbryta sitt investeringsprogram i de svenska kärnkraftverken och därmed planera för en förtida avveckling. Inom en femårsperiod kan samtliga reaktorer vara hotade. En sådan avveckling skulle innebära att vi kommer att öka förbrukningen och importen av el som är producerad med olja och kol, samt innebära en stor risk för elbrist. Det kommer även att driva energipriset i Sverige uppåt, vilket kraftigt riskerar många arbetstillfällen i Sverige. För att säkerställa en trygg försörjning av kärnkraft bör därför effektskatten sänkas och dess utformning ses över. I Moderaternas budgetmotion i höstas föreslogs en sänkning av effektskatten med 250 miljoner kronor, samt att en översyn av dess utformning görs.

En annan viktig konkurrensnackdel inom landet är den indelning i elområden som gjordes 2011. Efter att Barsebäcksverkets båda reaktorer stängts 1999 och 2005 uppstod ett stort elunderskott i Sydsverige då överföringskapaciteten från Norrland var otillräcklig. Det ledde till att Sverige för att inte få elbrist inom landet ibland begränsade exporten av el.

De socialdemokratiska regeringar som drev igenom stängningen av Barsebäck bär ett tungt ansvar för att inte ha tagit de följdbeslut som var nödvändiga. Man borde ha investerat i mer överföringskapacitet och ny, regional elproduktion.

2010 krävde EU-kommissionen att Sverige skulle hantera överföringsbegränsningen till Danmark. Sverige delades då in i fyra elområden. Skåne tillhör område 4. Det innebär att vi betalar ett högre elpris jämfört med övriga delar av landet. Skillnaden varierar och under 2015 har justeringen i elområde 4 varit allt mellan några öre till över fem kronor per kWh. Således är det sydsvenska elkonsumenter som med högre elpriser betalar för stängningen av Barsebäck, en stängning som skåningarna inte har beslutat om.

Om vi ska fortsätta vara en industrination i framkant kan vi inte gå åt fel håll i energi- och klimatfrågan. Sverige ökade förra året effekten i kärnkraftverken med 175 MW. Globalt byggs det nytt. Under 2015 togs tio nya kärnkraftverk i drift runt om i världen, ytterligare 67 reaktorer är under byggnation. Världens tillväxtländer satsar på ren och säker kärnkraft för att minska användningen av kol.

Sverige behöver en regering som inte går åt motsatt håll jämfört med omvärlden. För Skånes och skånska företags skull borde Sverige utveckla kärnkraften i stället för att avveckla den i förtid. Sverige kan bättre!

Henrik Wöhlecke (M), Eslöv
Linda Allansson Wester (M), Svedala
Pia Almström (M), Kävlinge
Kristina Bendz (M), Ystad
Anders Berngarn (M), Lomma
Ulf Bingsgård (M), Trelleborg
Johan Bolinder (M), Skurup
Peter Danielsson (M), Helsingborg
Kenneth Dådring (M), Klippan
Kerstin Gustafsson (M), Båstad
Robin Holmberg (M), Ängelholm
Peter Johansson (M), Kristianstad
Lars Johnson (M), Burlöv
Anders Johnsson (M), Simrishamn
Peter Kovacs (M), Höganäs
Johan Larsson (M), Bromölla
Pontus Lindberg (M), Region Skåne
Ninnie Lindell (M), Bjuv
Eva Lindholm (M), Hörby
Stefan Lundgren (M), Sjöbo
Carl-Magnus Nilsson (M), Osby
Anna Palm (M), Höör
Pär Palmgren (M), Hässleholm
Birgitta Persson (M), Landskrona
Pontus Pålsson (M), Åstorp
Olof Röstin (M), Svalöv
Carl Johan Sonesson (M), Region Skåne
Christian Sonesson (M), Staffanstorp
Patrik Ströbeck (M), Perstorp
Per-Martin Svensson (M), Tomelilla
Torbjörn Tegnhammar (M), Malmö
Christer Wallin (M), Lund
Carina Wutzler (M), Vellinge
Carina Zachau (M), Örkelljunga
Patric Åberg (M), Östra Göinge

ID-kontrollerna äventyrar en hel gränsregion

Posted on by Pia Almström

KDbron_25887

Idag har jag tillsammans med 24 av mina skånska moderata kommunal och regionråds-kolleger skrivit om ID-kontrollerna och orimligheten i hur detta genomförs. Ni kan läsa debattartikeln nedan eller på DN-debattsida.

Öresundsbron. Kostnaderna blir betydande, både de mänskliga och ekonomiska, när id-kontrollerna i dag införs på tågen från Danmark till Sverige. Skåne har blivit en naturlig del av Köpenhamn och på längre sikt blir tvångsskilsmässan förödande för samarbetet som har byggts upp i Öresundsregionen, skriver 25 moderata Skånepolitiker.

Tågbyte för id-kontroll, högre priser och förlängd restid. Halverade tågset och halverad mängd avgångar. Kaoset på Kastrup från och med i dag, måndag (4/1), gör att det blir besvärligare för tusentals pendlare, turister och affärsresenärer att resa mellan Sverige och Danmark. Det råder det ingen tvekan om.

Och det är inte heller en liten bagatell, som regeringen tycks tro.

På längre sikt blir detta förödande för det samarbete som så framgångsrikt har byggts upp i Öresundsregionen. Skåne var fram till beslutet om transportörsansvar och id-kontroller en naturlig del av Köpenhamn. Forskning och utveckling, näringslivskontakter och handel, jobb och fritid. Kärlek.

Redan 1993 bildades Öresundskommittén, en samarbetsorganisation mellan Skåne och Själland som sedan dess har arbetat för att riva ned gränshinder och skapa en gemensam arbetsmarknadsregion. Samarbetet har under året fördjupats genom ombildandet till Greater Copenhagen and Skåne committe. Nu upplever vi en tvångsskilsmässa, framtvingad av en oförstående svensk huvudstad.

Vi både förstår och ser positivt på åtgärder som begränsar höstens flyktingström. Vi kan till och med försvara användandet av en bestämmelse om transportörsansvar, i rätt sammanhang. Sverige införde en variant av detta redan för hundra år sedan. Men det var onekligen både på ett annat sätt och i en annan tid. Före både nordisk passfrihet och EU-medlemskap.

Samarbetet inom Norden har sedan 1950-talets slopade passtvång för resa mellan länderna till stor del handlat om att undanröja gränshinder. Det har inte alltid gått så fort som vi i den största sammanhängande nordiska arbetsmarknadsregionen har önskat. Men medvetenheten om att fri rörlighet gynnar handel och kunskapsutbyte, som ger den tillväxt som bygger välfärd, har varit stark.

EU-medlemskapet 1995 hade samma inriktning. Rivna murar, mer individuell frihet och större möjligheter för var och en att förverkliga sina idéer. Inom unionen hålls de fyra friheterna högt: fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och personer. De utgör basen för den inre marknaden.

Sedan Sveriges anslutning till Schengen 2001 har transportörsansvaret gällt vid våra yttre gränser på flygplatserna. I oktober i år utvidgades det till att gälla även färjor till Sverige från ett land inom Schengenområdet. Den 17 december beslöt riksdagen att transportörsansvaret skulle utvidgas ytterligare: till bussar och tåg som passerar gränsen.

Då passerade man gränsen för det rimliga. Att kräva samma ansvar för trafikbolagen att göra id-kontroller inom Schengenområdet – och mellan de nordiska länderna – som vid kontroll av passagerare som har passerat områdets yttre gräns, är väsensskilt.

Och att besluta om det utan att ens genomföra en trovärdig remissomgång, som Lagrådet har påpekat, är anmärkningsvärt. Vi – politiker som dagligen arbetar för att stärka förutsättningarna för den skånska utvecklingen – tillfrågades aldrig om hur vi såg på effekterna. Regeringens hafsverk äventyrar en hel gränsregion.

Hade regeringen frågat oss kunde vi till exempel ha tryckt på för att id-kontroller ska ske under färd. Då hade inverkan på det dagliga livet runt Sundet som vi känner det blivit minimal, men med maximal effekt. Bäst hade varit om transportörsansvaret och id-kontrollerna aldrig hade införts i en funktionell arbetsmarknadsregion. Alternativet att direktavvisa alla asylsökande som kommer från ett annat EU-land borde också ha prövats mer seriöst.

Det gränslösa Europa får inte vara en dröm reserverad för tider av världsfred. Den europeiska integrationen med transnationella regioner, som vår kring Öresund, är värd att skydda då den skapar förutsättningar för interaktion och innovativt företagande med frihet för mer interagerande människor emellan – oavsett var bostaden eller arbetsplatsen råkar vara belägen. De nationsgränser som skyddar i tider av oro, och som bäst upprätthålls mot länder vars värderingar vi inte fullt ut delar, är skadliga när de i stället klyver sammanvuxna och funktionella arbetsmarknadsregioner. Som vår.

Kostnaderna är både mänskliga och ekonomiska. Utöver de uppenbara hos trafikbolagen, den miljon om dagen som DSB beräknas få lägga ut eller de 15 miljoner kronor i månaden som Skånetrafiken tror sig förlora, handlar det om en samhällsekonomisk förlust av betydande storlek. Vi talar om miljardbelopp om begränsningarna för fri rörlighet blir kvar länge. Näringslivsföreträdare har påpekat att id-kontrollerna med sina fördröjningar och fördyrningar kan påverka attraktiviteten för både Sverige och Danmark som investeringsländer. Sedan bär det bara utför.

Skåne har Sveriges lägsta sysselsättningsgrad, trots relativt stark sysselsättningstillväxt. Arbetslösheten på 9,6 procent är högre nu än vad den var 2009, vilket var finanskrisens värsta år. Den kris som i sin tur var den värsta sedan 1930-talet. Denna paradoxala situation – hög arbetslöshet trots stark jobbtillväxt – visar att Skånes arbetsmarknad är tudelad. De sociala klyftorna är större i Skåne än i andra jämförbara län. Arbetsförmedlingens prognoser visade samtidigt, redan före panikbeslutet om id-kontroller, att tillväxten av arbetstillfällen i Skåne är lägre än i övriga storstadsregioner.

Detta manar till snar handling, inte minst för en fortsatt fördjupad integration av arbetsmarknaden i Öresundsregionen. Kostnaden för att göra tvärtom är en nationell angelägenhet. Regeringen måste ta sitt ansvar – för hela Sverige.

Carl Johan Sonesson (M), regionråd, Region Skåne Lars-Ingvar Ljungman (M), förbundsordförande i Skåne Pontus Lindberg (M), regionråd, Region Skåne Torbjörn Tegnhammar (M), kommunalråd, Malmö Christer Wallin (M), kommunalråd, Lund Anna Palm (M), kommunalråd, Höör Christian Sonesson (M), ordförande kommunstyrelsen, Staffanstorp Linda Allansson-Wester (M), ordförande kommunstyrelsen, Svedala Pia Almström (M), ordförande kommun­styrelsen, Kävlinge Kristina Bendz (M), kommunalråd, Ystad Anders Berngarn (M), ordförande kommun­styrelsen, Lomma Ulf Bingsgård (M), kommunalråd, Trelleborg Johan Bolinder (M), kommunalråd, Skurup Kenneth Dådring (M), kommunalråd, Klippan Kerstin Gustafsson (M), kommunalråd, Båstad Robin Holmberg (M), kommunalråd, Ängelholm Peter Johansson (M), kommunalråd, Kristianstad Anders Johnson (M), kommunalråd, Simrishamn Lars Johnson (M), kommunalråd, Burlöv Ninnie Lindell (M), kommunalråd, Bjuv Stefan Lundgren (M), ordförande kommun­styrelsen, Sjöbo Pär Palmgren (M), kommunalråd, Hässleholm Olof Röstin (M), kommunalråd, Svalöv Henrik Wöhlecke (M), kommunalråd, Eslöv Patric Åberg (M), ordförande kommunstyrelsen, Östra Göinge