Rapport från KS – ibland är det svårt….

Ibland är det svårt. De flesta borde vid det här laget vara medveten om att vi har ett stort behov av att bygga fler bostäder i landet. Både stora villor, små villor, hyresrätter, bostadsrätter och kanske till och med flerbostadshus med äganderätt.

Det är i Sverige en lång process innan spaden kommer i marken. Steg 1 är att vi måste få tag på mark, sedan måste vi politiker vilja, efter det måste medborgarna vilja. Det följs av att länsstyrelsen måste vilja. Där stoppar man det mesta. Antingen är det strandnära, eller i skogen, eller på åkrarna, eller så blir det problem med regnet, eller trafiken, eller något annat. För säkerhets skull gör vi en del av dessa vändor mer än en gång.

I onsdags på kommunstyrelsen försökte vi få till ett slut på en lång och krokig väg som sysselsatt oss i mer än 25 år. 1991 exproprierade Kävlinge kommun den mark som ligger till höger precis när man kör ut ur Kävlinge, mot Löddeköpinge. Inte det ljusaste minne i den Moderata historieboken.

Steg 1 var i alla fall klart. Vi har mark. Tyvärr föll det  på den politiska viljan vad gällde detaljplanen. C och L ville inte gå vidare med detaljplan (det är ju jordbruksmark) och socialdemokraterna ville i sista stunden detaljstyra ytterligare – vilket gjorde att vi var tvungna att återremittera hela ärendet.

Att få till ett byggande och få hela kommunen att växa är en utmaning men en sak är klar – vill ni ha en växande kommun och med det ett större underlag för service, företag och kollektivtrafik finns det bara ett parti – Moderaterna.


Thomas Lövskog
ordf miljö och byggnadsnämnden

Paviljonger är inte en väg in i samhället

Under förra året fick vårt land ta emot en i princip ohanterlig mängd människor på flykt, varav en del med fullgoda skäl att söka och få skydd och en del utan dessa skäl. Processen går långsamt och frestar på alla samhällsfunktioner. Ett led i processen är från flyktingförläggning till egen bostad i någon form. Som bekant råder det på grund av regleringar stor brist på bostäder och framförallt hyresrätter i vårt land. I vissa kommuner väljer man att bilda områden med “temporära” paviljonger eller lågkvalitetsbyggen för att lösa situationen, detta är en metod som moderaterna i Kävlinge helt tar avstånd ifrån.

Skälen till detta är flera. För det första är vi övertygade om att detta motverkar integration. Om man koncentrerar människor i utanförskap är risken stor att man ökar just utanförskapet.  Det andra skälet är att paviljonglösningar ger undermåliga bostäder med kort livslängd. Risken är stor att de nyttjas långt efter sin livslängd, vilket kommer att leda till förslummade områden som inte på något sätt är önskvärt. Vi behöver få en fördelning av våra nyanlända över hela kommunen. Det tredje skälet att är att läggs stora resurser på att skapa och upprätthålla detaljplaner. Att göra stora avsteg från dessa för en enda grupp är att att håna fastighets- och markägare i de berörda områdena.

 

Vad gör vi och vad vill vi göra?

Vi har medverkat till att en kraftig expansion av hyresrätter har inletts med hundratals lägenheter under färdigställande. Vi har varit frikostiga med bygglov för villor och gjort allt för att förenkla för den som vill bygga. Detta räcker inte på långa vägar då trycket från de som vill bli invånare i kommunen är enormt.

Vi ser ett behov av att det uppförs många nya bostäder i alla dess former; villor, bostadsrätter såväl som hyresrätter. Vi hoppas att kunna få ett politiskt stöd för utbyggnad av alla samhällen i kommunen. Vi ser också en möjlighet i att kommunen aktivt arbetar med att hitta inneboendemöjligheter för våra ensamkommande som komplement till utslussningslägenheter, vilket skulle ge mindre tryck på vårt bostadsbestånd. I takt med att utbudet av bostäder ökar ser vi en möjlighet att frigöra en liten del av beståndet till de som söker skydd från krig och elände. En ökad byggnation gynnar alla våra invånare, från unga som ska flytta hemifrån, till nybildade familjer, nyanlända till våra seniorer som vill ha ett enklare boende.

 

Moderaterna i Kävlinge utvecklar mångfalden och förenklar byggandet i kommunen – för alla våra invånare!

Länsstyrelsen stoppar Kävlinge Östra Centrum

Midroc

I centrala Kävlinge, på det område där Scan tidigare hade ett slakteri, planeras ett av Skånes mest spännande utbyggnadsprojekt. I juni fattade Kommunfullmäktige i Kävlinge kommun beslut om att anta exploateringsavtal och detaljplan för den nya stadsdelen. Nu upphäver Länsstyrelsen detaljplanen efter att en aktör i området har överklagat den.
– Länsstyrelsens beslut att upphäva detaljplanen är en blixt från klar himmel. Vi kunde inte förutse beslutet och det är givet att vi kommer att överklaga det. Den nya stadsdelen ligger helt i linje med hur staten vill att vi ska planera utbyggnader. Vi omvandlar ett tidigare industriområde i stationsnära läge utan att ta jordbruksmark i anspråk. Länsstyrelsens beslut går inte att förklara, säger Pia Almström, kommunstyrelsens ordförande.

 

 

Ytterligare förändringar i Plan och Bygglagen (PBL) med Moderaterna

Sedan 2006 har över 250 000 fler människor fått ett jobb att gå till. Det är bara början. Vi vill att över fem miljoner människor ska ha ett jobb att gå till år 2020. Det kräver ytterligare 350 000 jobb.

En politik för fler jobb förutsätter en väl fungerande bostadsmarknad. Människor måste ha möjlighet att flytta till jobb, till studier eller till den första bostaden och starten på vuxenlivet.

Vilka hinder ser vi då för ökat bostadsbyggande? I huvudsak ser vi tre delar i detta.

För lite marktilldelning för bostäder
En stor mängd regler försvårar eller omöjliggör bostadsbyggande i attraktiva lägen. Exempelvis bullerregler, strandskydd, regler för riksintressen och arkeologi.

Det är lätt att regelhysterin gör att det till slut inte går att bygga alls. Här vill vi Moderater, och i synnerhet Moderaterna i Kävlinge, se över situationen. Vi har redan förbättrat situationen i kommunen och gått före, men de riktigt stora regeländringarna kräver nationell samsyn.

Riktmärket är flexiblare lösningar och regler som tar hänsyn till användningen. En studentlägenhet på 20 kvm, behöver kanske inte all den standard som ett boningshus för en familj behöver.

För dyrt att bygga
Byggkostnaderna i Sverige är höga till följd av bl.a. kommunala särkrav,  normer och bristande konkurrens i byggsektorn. Det försvårar särskilt för byggandet av billigare lägenheter, inte minst hyresrätter.

Nya Moderaterna vill sänka byggkostnaderna genom bättre utnyttjande av stordriftsfördelar och sänkt parkeringsnorm.

Just parkeringsnormen är något vi i Kävlinge redan konstaterat och sett över. I områden med god kollektivtrafik eller i centrala lägen, kan man ha en lägre norm.

För långsamt att bygga
Tiden från idé till bygglov är alltför lång och oförutsägbar, vilket ökar både kostnader och risker med att bygga nya bostäder.

Nya Moderaterna vill snabba på byggprocessen, genom förändrade möjligheter att överklaga byggbeslut, en privat initiativrätt, och minskat obligatoriskt krav på detaljplan.

Vi vill även att fler detaljplaner ska kunna antas av byggnadsnämnden eller kommunstyrelsen. Dessutom vill vi lyfta bort länsstyrelsen som granskande part. Bara denna åtgärd kommer minska tiden för detaljplaner med i genomsnitt 4.5 månader.

Vi ser också gärna att olika detaljbestämmelser om utformning är tidsbegränsade i detaljplanerna. Med tiden förändras nämligen ett område så att omgivningen borde vara mer bestämmande än en gammal detaljplan.

Som en sista del vill vi utreda överklagandeprocesserna. Dessa står för en stor del av förseningar.

I motsatts till partier på vänstersidan inser vi Moderater att i allt förändringsarbete är det viktigt att mäta och jämföra. Allt för att veta hur man står sig i konkurrensen, hitta de bästa lösningarna och förbättra sig. Därför vill vi moderater göra det möjligt att enklare och mer rättvist göra jämförelser i bygghandläggningen mellan kommuner

Länsstyrelsen stoppar byggande

Det råder bostadsbrist på många ställen i Sverige, särskilt kring landets största städer.

Våra nordiska grannländer har de senaste åren byggt ungefär dubbelt så många bostäder per år som Sverige och vi ligger under OECD-snittet.

Bostadsbyggande är viktigt av många anledningar:

Näringslivet måste kunna rekrytera personal, unga flytta hemifrån och äldre lämna sina villor och bo mer praktiskt för dem. Ett större utbud behövs också för att bostadspriserna ska vara rimliga.

I en rapport om det svenska företagsklimatet tar Världsbanken upp bristen på bostäder som ett problem för svensk ekonomisk tillväxt. Vi instämmer. För oss är möjligheten att kunna erbjuda attraktiva boenden en viktig del i våra uppdrag.

Så varför sker det inte? Många debattörer anger krångliga plan- och byggregler som den största orsaken; andra talar om bostadsbubblor, hyresregleringar, finansieringssvårigheter eller en dysfunktionell marknad.

Kommun- och bostadsminister Stefan Attefall (KD) har vid ett flertal tillfällen påtalat att det sedan många år byggs för få bostäder och att grunden till problemet ligger hos kommunerna, som enligt honom inte får fram tillräckligt mycket byggklar mark. Som Attefall ser det bör kommunerna ”höja sina ambitioner”. Men så enkelt är det inte.

Vi företräder några av de kommuner i Sverige där människor mycket gärna vill bo, vi välkomnar att många vill bosätta sig i våra kommuner och skulle gärna bereda plats för ännu fler. Vi är redo för att bygga bostäder med färdiga planer och byggklar mark. Men när vi är klara att sätta spaden i marken stoppas allting av statens förlängda arm – länsstyrelsen. Ofta får vi motstridiga besked i samma ärende, beroende på vilken handläggare på länsstyrelsen som yttrar sig vilket tar tid och kraft att reda ut. Handläggningstiderna långa och svaren kan komma flera månader efter utlovad tid.

Vi önskar inget hellre än att kunna erbjuda fler bostäder, men med staten som motståndare är det inte helt enkelt.

Våra kommuner ligger stadsnära och naturskönt och har bra infrastruktur som ger goda pendlingsmöjligheter. Detta borde vara till vår fördel. Istället medför det att länsstyrelsen förbjuder oss att bygga på mark som är odlingsbar, på strandnära mark, på mark med behov av skydd för natur- eller fritidsvärden, i områden som är av annat riksintresse eller där det finns risk för buller. Med andra ord, vi får inte bygga där det behövs.

Ett exempel är projektet Bara Söder i Svedala, som planeras bli norra Europas största äventyrsbad med hotellanläggning och bostäder. I turerna kring detta projekt har det kommunala självstyret satts ur spel och staten har lagt stora hinder i vägen. Att komma vidare verkar hopplöst. Länsstyrelsen vidhåller bara sin granskande roll och hänvisar till riksintresset.

Även småskalig bebyggelse får kritik av Länsstyrelsen. I Staffanstorps kommun har ett projekt med 14 villor kritiserats för att strida mot klimatmålen och kunna orsaka ett överskidande av miljökvalitetsnormen för luft i Malmö. Till det lägger Länsstyrelsen en synpunkt kring ianspråktagande av jordbruksmark, trots att området under lång tid legat i träda.

På Kronetorpsområdet i Burlövs kommun verkar en konstruktiv dialog vara ouppnåelig. Trots godkänd översiktsplan och muntliga löften om att Länsstyrelsens utökande av riksintresset inte ska påverka planerna för bostadsbyggen, fortsätter man att kräva omfattande utredningar och hota med återkallande av godkända detaljplaner. En milt sagt tidsödande process.

I Kävlinge på platsen för Barsebäcksverket, som regering och riksdag bestämt inte ska användas mer, föreslår kommunen i en godkänd översiktsplan från 2010 att området omvandlas till en attraktiv ny stadsdel Barsebäcks Sjöstad. Det säger länsstyrelsen nu nej till i ett försent inkommet yttrande över kommunens förslag till fördjupad översiktsplan för kustzonen. Man stoppar allt övrigt bostadsbyggande i Barsebäck och Barsebäckshamn.

Vi har hamnat i Moment 22. Bostäder behövs, vi vill och kan erbjuda byggklar mark. Men blir ideligen stoppade av länsstyrelsen och får sedan kritik både därifrån och från regeringen för att det inte byggs.

Som vi ser det finns det två vägar framåt. Antingen fortsätter alla parter att lägga skulden på andra aktörer eller på regelverket. Eller så startar staten och kommunerna en konstruktiv, lösningsinriktad dialog för att kunna erbjuda fler bostäder. Vi förordar det senare alternativet.

 

Mellanlagret i Barsebäck

Bakgrund

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 9 maj 2014 undanröjt mark- och miljödomstolens dom (innefattande även länsstyrelsens och nämndens beslut). Ärendet gällde kommunens  avslag på ansökan om bygglov för lagerbyggnad för mellanlagring av kärntekniskt avfall. Detta inom Vb-område i detaljplanen.

Avfallet består av interndelar från kärnkraftverkets reaktorer. Interndelarna skall delas och placeras i speciella behållare. Dessa behållare skall sedan lagras i ett strålskyddat mellanlager nere vid verkets hamn. När slutförvaret SFR vid Forsmark är utbyggt kommer avfallet förflyttas dit. Detta lager beräknas nu vara byggt till 2025. Dock har det flyttats fram flera år sedan denna diskussion startade.

När SFR är färdigt kommer dessutom reaktortankarna flyttas var för sig intakta upp till slutförvaret. Först därefter kan den egentliga rivningen av reaktorbyggnaderna och kringliggande byggnader ta vid och marken återställas samt friklassas.

Enligt Eon förkortas nermonteringen med 6 månader genom att använda detta mellanlager. Eon har dock utökat det senare till en tidsvinst på mellan 6 månader till strax under 2 år.

Ytterligare en anledning enligt Eon är att just nu finns den kompetens som behövs för den interna nermonteringen. Om några år när Tyskland är i fullgång med rivningar (om det genomförs) kommer denna kompetens vara en bristvara och därför betydligt dyrare för Eon.

Hanteringen av bygglovet

Sett ur ett bygglovssammanhang bedömde miljö- och byggnadsnämnden inte att nuvarande detaljplan var förenlig med ett mellanlager av kärntekniskt avfall. Ärendet överklagades till länsstyrelsen som gick på Kävlinges linje och likaså mark- och miljödomstolen. Sökande överklagade ännu en gång till mark- och miljööverdomstolen. På väldigt kort tid hanterade mark- och miljööverdomstolen ärendet och hävde tidigare utslag, och återförvisade ärendet till Kävlinge kommun.  Domen är förvånansvärt tunn, men tydlig.

Kritik har framförts från Eon om den initialt långa handläggningstiden av det första ärendet. Jag kan dock tycka att ett mellanlager för kärntekniskt avfall kan förtjäna lite mer tid än exempelvis en sockerlada. Verket stängdes ju trots allt helt 2005 och att det skulle rivas har varit känt längre än så.

Kommunens inställning

Gång på gång under Barsebäcks livstid har kommunen körts över och förtroendet mellan kommunledningen och Barsebäcksverket / Eon är tyvärr väldigt lågt. Även under den dialog om mellanlagret som båda parter sökt har kommunen fått olika besked.

Vad gäller tomten som sådan skulle den återställas och Eon sedan lämna området. I Eons svar på den fördjupade översiktsplanen över kustzonen utpekas dock området som viktigt för framtida el produktion, exempelvis en landbaserad vindkraftspark.

Likaså skickade man dagarna innan ett planerat möte om  mellanlagret in ett nytt bygglov på ett mellanlager. Detta trots tidigare utfästelser om att lösa situationen tillsammans.

Kommunens hållning är att vi inte vill ge ett permanent bygglov. Dels för att det inte följde detaljplanen, men också på grund av  följande skäl …

  • Det rör sig om en mycket lång tid och mycket kan hända. Mellanlagret är betydligt större än nödvändigt och under de kommande 15-20 åren kanske något parti vill tidigarelägga avvecklingen av andra kärnreaktorer i Sverige och ett behov av mellanlagring uppstår.
  • Utökningen av SFR har en väldigt lång väg kvar innan det blir verklighet. Även här kanske den politiska verkligheten ritas om radikalt i höstens val.
  • Barsebäck avvecklades i förtid. De pengar som fonderas av varje såld kwh kärnkraftsproducerad el för rivningen av Barsebäck är därför mindre än tänkt. Finns det tillräckligt med finansiering för en avveckling av alla delar?

Om ett mellanlager verkligen behövs anser kommunen, och har hela tiden ansett, att det varit mycket bättre med ett tillfälligt bygglov. Ett tillfälligt bygglov speglar också mer tydligt förväntningarna i miljödomen.

Tillfälliga bygglov kan dock bara ges 5+5 år. F.o.m juli i år dock 10 + 5 år. Eon anser att 10 år inte ger någon marginal. En annan möjlighet är att ändra detaljplanen och tillfälligt tillåta kärnteknisk verksamhet och på den detaljplanen ge ett bygglov. Detta hade kunnat ge Eon  ett bygglov för 10, 15 eller även 20 år. Detta hade i sin tur gett kommunen en framtida möjlighet och större trygghet. Om Eon hade accepterat denna kan man anta att bygget redan hade varit i gång.

Av någon okänd anledning kan inte Eon alls tänka sig detta, utan kräver tvunget ett permanent bygglov på sin mark för ett mellanlager för kärntekniskt avfall.

Förenklingar i PBL från 2:e juli

Den 4:e juni gick som väntat en hel del förenklingar igenom inom PBL, eller Plan och Bygglagen. Se tidigare inlägg om det här.

Den 2:a juli kommer dessa förenklingar träda i kraft.

Utöver det som redan nämnts här och i övrig media finns det en del andra mindre kända förändringar.

  • Den 1 juni togs den obligatoriska byggfelsförsäkringen bort.
  • Lagändringar för mindre bostäder.  Bland annat får avsteg från kraven på tillgänglighet alltid göras vid ändring av en byggnad, om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.
  • Den maximala tiden för tidsbegränsade bygglov förlängs till femton år (10 + 5).

Dessutom kommer i slutet av juni propositionerna ”En enklare planprocess (prop. 2013/14:126)” och ”Sammordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och byggnlagen (prop. 2013/14:128)”

 

Attefallshusen och andra förändringar i PBL

Den nya PBL (Plan och Bygglagen) är bara 2 år gammal, men förslag finns för en översyn. Det ser just nu onekligen ut som att det kommer att gå igenom den omröstning som hålls den 4:e juni. OM så är fallet kommer de i drift 2:e juli.

Av alla de förslag som finns är det väl främst de utökade bygglovsbefrielserna som rönt störst mediala intresse.

Det är värt att notera att bygglovsbefriat inte alltid betyder att det är fritt fram att bygga. Det skall mer tolkas som att de bygglovsbefriade delarna inte prövas mot detaljplanen. Ibland krävs både bygganmälan och startbesked.

D.v.s även om detaljplanen inte medger takkupor, kan man genom nedanstående bygga 1-2 stycken ändå.

Så vad är det då som ligger i luften …

Friggebodar

Dessa är som vanligt. Du får bygga flera friggebodar bara de totalt är max 15 kvm. De får inte byggas närmare än 4.5 m till grannen utan dennes lov.

Friggeboden kräver ingen bygganmälan.

Skärmtak

Du får fortsättningsvis också bygga ett eller flera skärmtak på totalt 15 kvm. Plank och murar kring en uteplats får vara max 1.80 m högt utan bygglov.

Skärmtak kräver ingen bygganmälan.

Takkupor

Du får bygga 1-2 takkupor utan bygglov.

Inte heller dessa kräver bygganmälan. Detta eftersom de inte ändrar bärighet i konstruktionen.

Attefallshus

Attefallshusen är ett boningshus med vanlig standard på max 25 kvm. Det går bra att bygga flera, men totalt max 25 kvm byggyta. Högsta nockhöjd är 4.0 m, men platt tak är helt ok.

Husen får byggas utan bygglov om de byggs 4,5 meter från tomtgräns, annars krävs tillstånd från grannen.

Även källare är tillåten, så där kan det bli ytterligare 25 kvm.

Husen kan uppföras med kök, badrum och åretruntstandard.

Ett krav för att få bygga ett Attefallshus är att det finns en huvudbyggnad på tomten, som har bygglov.

Även om husen är bygglovsbefriade så krävs en bygganmälan och ett startbesked. Att börja bygga utan startbesked är dyrbart.

Bygganmälan krävs för att kommunen prövar möjligheten mot konstruktion, brandskydd och om det finns något riksintresse som stoppar. Även strandskydd måste tas beaktas.

Tillbyggnad

Den sista nyheten är att det är bygglovsbefriat att göra en tillbyggnad till befintligt boningshus på maximalt 15kvm bruttoyta. Notera att för tillbyggnaden anges bruttoyta. Så om tillbyggnaden är på två våningar blir det 7.5kvm per våning.

Även tillbyggnaden kräver bygganmälan och startbesked.

Finja tomten i Lilla Harrie

Under flera år har en fastighet ute i Lilla Harrie stått tom och övergiven. Jag och Pia träffade i förra veckan företrädare från Finja ute vid tomten för en rundvandring och diskussion om vad vi skall göra.

Vi är nu helt överens med Finja om vad som behöver göras. Samt vilka steg som skall tas för att ersätta denna ödetomt med nya hus och nya invånare till Lilla Harrie.

Nästa steg är att diskutera med övriga intressenter.

2014-04-29 09.24.08

Snart är Midroc-avtalet klart!

644x429(ByMaxScale_TopLeft_Transparent_True_True_Undefined)-2

I onsdags hade vi ett avstämningsmöte med tjänstemännen om förhandlingarna med Midroc. De förs i positiv anda och vi hoppas ha ett avtal klart innan sommaren.

Det handlar naturligtvis om kostnader, men det finns många andra delar i förhandlingarna. Vi ska bygga en helt ny stadsdel med upp till 3000 nya invånare. Ett sådant avtal är både omfattande och juridiskt komplicerat.

Detaljplanen är i princip klar och ska slutligen antas i kommunfullmäktige tillsammans med exploateringsavtalet.

Fungerar allt som planerat är avtalet snart klart och rivningen kan starta i sommar.