Paviljonger är inte en väg in i samhället

Under förra året fick vårt land ta emot en i princip ohanterlig mängd människor på flykt, varav en del med fullgoda skäl att söka och få skydd och en del utan dessa skäl. Processen går långsamt och frestar på alla samhällsfunktioner. Ett led i processen är från flyktingförläggning till egen bostad i någon form. Som bekant råder det på grund av regleringar stor brist på bostäder och framförallt hyresrätter i vårt land. I vissa kommuner väljer man att bilda områden med “temporära” paviljonger eller lågkvalitetsbyggen för att lösa situationen, detta är en metod som moderaterna i Kävlinge helt tar avstånd ifrån.

Skälen till detta är flera. För det första är vi övertygade om att detta motverkar integration. Om man koncentrerar människor i utanförskap är risken stor att man ökar just utanförskapet.  Det andra skälet är att paviljonglösningar ger undermåliga bostäder med kort livslängd. Risken är stor att de nyttjas långt efter sin livslängd, vilket kommer att leda till förslummade områden som inte på något sätt är önskvärt. Vi behöver få en fördelning av våra nyanlända över hela kommunen. Det tredje skälet att är att läggs stora resurser på att skapa och upprätthålla detaljplaner. Att göra stora avsteg från dessa för en enda grupp är att att håna fastighets- och markägare i de berörda områdena.

 

Vad gör vi och vad vill vi göra?

Vi har medverkat till att en kraftig expansion av hyresrätter har inletts med hundratals lägenheter under färdigställande. Vi har varit frikostiga med bygglov för villor och gjort allt för att förenkla för den som vill bygga. Detta räcker inte på långa vägar då trycket från de som vill bli invånare i kommunen är enormt.

Vi ser ett behov av att det uppförs många nya bostäder i alla dess former; villor, bostadsrätter såväl som hyresrätter. Vi hoppas att kunna få ett politiskt stöd för utbyggnad av alla samhällen i kommunen. Vi ser också en möjlighet i att kommunen aktivt arbetar med att hitta inneboendemöjligheter för våra ensamkommande som komplement till utslussningslägenheter, vilket skulle ge mindre tryck på vårt bostadsbestånd. I takt med att utbudet av bostäder ökar ser vi en möjlighet att frigöra en liten del av beståndet till de som söker skydd från krig och elände. En ökad byggnation gynnar alla våra invånare, från unga som ska flytta hemifrån, till nybildade familjer, nyanlända till våra seniorer som vill ha ett enklare boende.

 

Moderaterna i Kävlinge utvecklar mångfalden och förenklar byggandet i kommunen – för alla våra invånare!

Tack och lov att det finns riskkapitalister

Utan riskkapitalister och andra privata företagare skulle flyktingsituationen varit långt värre än den är. Utan dessa aktörer hade långt fler flyktingar fått bo i gymnastikhallar, tält eller tom på gatan.

Deras vinster ger rubriker och enkel retorik målar ut dem som utsugare och på det hela taget onda människor.

Detta är människor, företagare, som har något som de kan erbjuda en marknad och tjäna pengar på, efterfrågan styr priset. Det är grundläggande i en marknadsekonomi. En kommunal tjänsteman från Umeå uttalade sig i SVT att hon inte kunde se att de erbjöd något extra för det högre pris de tog ut. Det är nog riktigt, men inte annorlunda än annan verksamhet. Titta bara på priserna på semesterresor eller att hyra en stuga i fjällen. Under sportlovsveckorna är priserna betydligt högre än veckorna före, och man får inget extra under sportlovsveckan. Arrangörerna tar ut mer av en enda anledning – för att de kan.

Ingen har tvingat kommunerna att använda sig av dessa företag. Det är inte politiska principiella eller ideologiska beslut som ligger bakom. Kommunerna kan driva boendena i egen regi, men det förutsätter att man har lokaler och personal och att man kan ställa om snabbt, något som oftast inte är kommunernas starkaste gren, speciellt inte när staten inte ändrar de höga boendekraven för exempelvis ensamkommande.  En flexibilitet kräver lyhördhet från de som sätter regelverket, en flexibilitet som idag är noll.

Måste man köpa in tjänsterna kan man vägra att betala mer än de 1900:- per dygn och barn som Migrationsverket ersätter kommunerna med. Resultatet blir troligen att entreprenören säger nej tack. Det finns andra kommuner som betalar det begärda priset. Det är utbudet och efterfrågan som styr. Det är inte konstigare än så.

Med vinstförbud i välfärdstjänster skulle många av dessa platser inte finnas alls. Utan möjligheter att tjäna pengar i ”goda” tider kan man inte som företagare få täckning för förluster i sämre tider. Så ser entreprenörens verklighet ut.

Om några månader, kanske år, kommer många kommuner byggt egna boende, fler entreprenörer etablerat sig och kanske antalet flyktingar per vecka minskat. Då kan det mycket väl bli så att platserna hos de privata aktörerna ligger under vad det kostar för kommunerna att göra det i egen regi. Det är då bättre för dessa företag att tjäna lite än inget.

Så tack och lov att vi har riskkapitalister och andra entreprenörer i det här landet annars hade flyktingsituationen varit långt värre.

Johan Ericsson Johan Ericsson