Restaureringen av Gillhögen i full gång

Nu har första steget för att restaurera Gillhögen tagits. Idag har arbetet för att åtgärda rasriskerna påbörjats. Det har varit grävande djur som underminerat stenarna som orsakat stora problem.

Samsö

På bilden syns inlägg mellan de stora stenarna. De finns för att hålla allt på plats. Rubbas stödstenarna kan de stora stenarna sätta sig och taket rubbas. Med dagens åtgärder elimineras rasrisken.

Östra Gillhög

I östra delen av gravkammaren syns stödstenarna tydligt.

Svend Illum

På bilden ser vi Svend Illum Hansen som va med på 80-talet när Gillhögen senast renoverades. Han har företaget Nordisk Megalit Restaurering, det enda företaget i norden som bedriver denna form av verksamhet. Det är han som nu leder restaureringen.

Gillhög norr

Bild av Gillhögen från norr.

bild-2

Ingången från öster.

Till hösten kommer utsidan av Gillhögen att göras vid. Ett lerlager läggs på för att stoppa att vatten läcker in. Det kommer att röjas runt högen så den får en ordentlig inramning.

Skyltar som visar sammanhanget i historien kommer att sättas upp så besökare får behållning av besöket.

Glädjen med telefonsamtal

Annsofie_på_mlogga

Ett av Kävlingemoderaternas löfte inför valet 2014 är att vi ska verka för att trygghetsboende byggs i våra huvudorter. Vad är då trygghetsboende? Ja, den frågan fick jag av en av våra seniora medborgare som ringde enkom för att diskutera frågan. En av de roligaste delarna med att ha ett förtroendeuppdrag är just de samtal man får vara med om, vare sig det är på byn, i organiserade dialoger, i kampanjer eller de som aktivt söker om mig genom att maila eller ringa.

Mitt svar? Ett trygghetsboende är ett boende som är anpassat för äldre, exempelvis med hiss, inga trösklar, automatöppnade dörrar, anpassade badrum. På ett tryggetsboende finns det också en viss service. Här blev samtalet mer intressant – mannen som ringde frågade om ”vilken service då” och eftersom tryggetsboende inte är planerade ännu vände jag på frågan och sade ”får jag fråga, vilken service skulle du vilja ha på ett trygghetsboende”. Mannen svarade då att ”ja, han och hans vänner åt lunch tillsammans regelbundet och hade diskuterat detta och det var blandade funderingar på allt från gemensamhetsutrymme, biljardbord till vaktmästare som fixade”. Min fråga tillbaka till mannen var om han ville att jag kom vid ett av deras lunchtillfälle så kan vi diskutera det hela tillsammans.  Reaktionen var härlig och oslagbar ”men vill du det? har du tid med det?” – Absolut! Det är det viktigaste och roligaste – dialog med de som berörs av verksamheterna.

Resultatet? Jag ser fram emot en trevlig lunch nästa vecka – med bra input från en viktig grupp om vad de tycker om trygghetsboende. Ett löfte som tydligen väcker engagemang och entusiasm.

En majoritet av Skåningarna vill inte höja skatten till Regionen

En undersökning som Sydsvenskan gjort visar att 22,7% av de tillfrågade kan tänka sig en höjning av skatten till Region Skåne och 80% av dessa vill att pengarna ska gå till sjukvården. Detta slår Sydsvenskan upp som en stor nyhet med rubriken att var fjärde skåning vill höja skatten.

Det är mer anmärkningsvärt att trots rådande opinionssiffror, med en ledning för de rödgröna som går till val på höjd skatt till Region Skåne, så uppger hälften av de tillfrågade att de vill behålla skatten oförändrad. Till detta ska läggas de dryga tio procent som svarade att det tycket att skatten borde sänkas. Med andra ord, över 60% vill inte att skatten ska höjas.

Min uppfattning är att en skattehöjning ytterst sällan når hela vägen ut och leder till några riktiga förbättringar i verksamheterna – åtminstone inte som invånarna märker av. Jag är ingen regionpolitiker och har därför ingen detaljkunskap om deras verksamhet, men jag har svårt att föreställa mig att det är annorlunda där. Innan man ska skjuta till mer pengar till en verksamhet måste man se över varför det behövs mer pengar och vad dessa pengar ska användas till. Något som jag upplever att det finns en stark ovilja till inom sjukvården. Minsta lilla effektivisering eller förändring inom detta område leder omedelbart till att klinikcheferna berättar om hur patientsäkerheten är hotad och att patienter kommer att dö som flugor. Media hänger på och folk blir oroliga.

Trots dessa mörka rubriker i fet stil, speciellt inför semestersäsongen, så tycker alltså bara drygt 18% av de tillfrågade att sjukvården ska få mer pengar via en skattehöjning – inte ens var femte skåning!

90 exempel på hur Kävlinge har blivit ännu bättre!

”Ni säger att ni gör ett bra Kävlinge ännu bättre – men vad har ni gjort, kan ni inte räkna upp 10 saker?” – denna mycket relevanta fråga fick vi av en kommuninvånare. Men vi tänkte inte stanna vid 10 saker, här kommer ett axplock av det vi har gjort under mandatperioden för att göra Kävlinge ännu bättre, samtidigt som ekonomin är välskött och skattetrycket är oförändrat.

Vi gör ett bra Kävlinge ännu bättre!

Ombyggnad Ljungenskolan
Nytt särskilt boende – Möllebacken
Handikappomsorgen – kortidsenheten nya lokaler
Nytt kök – Bullerbyn
Ny förskola – Kompassen
Ökad elevpeng, skola
Särskild satsning på IT – läsplattor till alla elever
Kulturvecka i förskolan
Satsning på mer plantering i kommunen
Ny rondell i Lödde
Ny lekplats Kullen
Ny cykelväg Lödde-Barsebäckshamn
Upprustning lekplats Lilla-Harrie
Tredje hemrehab team
Matbussen för äldre
Balansträning för äldre
Ny Lekplats – Löddeköpinge
Matskola
Asfaltering Löddeköpinge
Nya lokaler för dagverksamhet Löddeköpinge
Ekologisk kost över 25%
Beslut på LOV i hemvården
Utveckling av kortidsenheten inom hemvård
Projekt för hälsa och rörelse i handikappomsorgen
Ökade satsningar på daglig verksamhet
Större ekonomiska möjlighet för barn i utsatta familjer
Extra satsning på kulturskolan
Förstalärare i skolan
Framtidens skola
Mattesatsning
Förbättrad utemiljö vid våra särskilda boende
Höjd elevpeng förskola
E-förslag – medborgardialog
Åsikt Kävlinge – medborgardialog
Ny förbättrad hemsida
Ny badbrygga Sjöbobadet
Utegym i Löddeköpinge
Ny gymnastikhall Korsbacka
Kulturhus mejerigränden
Renovering Korsbackaskolan
Ny parkering Tolvåker-bad
Konstgräs Dösjebro
Asfaltering Hofterup
Utegym Furulund
Renovering Kvarngatan
Förenkling – bolag som vill lägga fiber i kommun
Upprustning lekplatser Kävlinge
Utveckling anhörighetsstöd handikappomsorg
Snabbare bygglovshandläggning
Avtal – Midroc – en ny stadsdel i Kävlinge
Ny Nyvångsskola
Förbättrad sopsorteringstation Hofterup
Upprustning lekplatser Dösjebro
Beslut skatepark i Furulund
Ny sopsorteringstation Lilla Harrie
Matsortering – boende och privatpersoner
Parkering Högalid
Pendlarparkering Löddeköpinge
Förenklade bygglov
Satsning på miljöinspektion – bemanning
Meröppet på bibilioteken
Qualis-certifiering av skolor
Nytt LSS-boende Furulund
50% Biogas till uppvärmining i kommunens fastigheter
Cykelväg Björkenäs / Center Syd
Nytt företagsområde Center Syd
Hönshus på Eyragården
Lommabanan – avtal för trafik vid Furulund
Hyresrätter Sandhammaren i Kävlinge
55+ boende Furulund
Qualis-certifiering av förskolor
Asfaltering Kävlinge
Lika vilkor för kommunala och enskilda utförare
Hyresrätter Lödde Centrum
Pulkabacke i Löddeköpinge
Hundrastgård
Utveckling näringslivsenheten
Nätverk Korsbackahallen
Utveckling anhörighetsstöd Hemvården
Extra satsning på måtidsutveckling hemvård/skola/förskola
Uppdatering föreningsbidrag
Ökade bidrag för pensionärs och handikappföreningar
Mottag ensamkommande flyktingbarn / boende
Upprustning lekplatser Furulund
Grön el till kommunens alla fastigheter
Fler pendlarparkeringar vid stationen i Kävlinge
Förbättring ljudvall Löddeköpinge
Förbättrad sopsorteringstation Dösjebro
Mobilt fritidsteam
Ny boulebana Löddeköpinge

Länsstyrelsen stoppar byggande

Det råder bostadsbrist på många ställen i Sverige, särskilt kring landets största städer.

Våra nordiska grannländer har de senaste åren byggt ungefär dubbelt så många bostäder per år som Sverige och vi ligger under OECD-snittet.

Bostadsbyggande är viktigt av många anledningar:

Näringslivet måste kunna rekrytera personal, unga flytta hemifrån och äldre lämna sina villor och bo mer praktiskt för dem. Ett större utbud behövs också för att bostadspriserna ska vara rimliga.

I en rapport om det svenska företagsklimatet tar Världsbanken upp bristen på bostäder som ett problem för svensk ekonomisk tillväxt. Vi instämmer. För oss är möjligheten att kunna erbjuda attraktiva boenden en viktig del i våra uppdrag.

Så varför sker det inte? Många debattörer anger krångliga plan- och byggregler som den största orsaken; andra talar om bostadsbubblor, hyresregleringar, finansieringssvårigheter eller en dysfunktionell marknad.

Kommun- och bostadsminister Stefan Attefall (KD) har vid ett flertal tillfällen påtalat att det sedan många år byggs för få bostäder och att grunden till problemet ligger hos kommunerna, som enligt honom inte får fram tillräckligt mycket byggklar mark. Som Attefall ser det bör kommunerna ”höja sina ambitioner”. Men så enkelt är det inte.

Vi företräder några av de kommuner i Sverige där människor mycket gärna vill bo, vi välkomnar att många vill bosätta sig i våra kommuner och skulle gärna bereda plats för ännu fler. Vi är redo för att bygga bostäder med färdiga planer och byggklar mark. Men när vi är klara att sätta spaden i marken stoppas allting av statens förlängda arm – länsstyrelsen. Ofta får vi motstridiga besked i samma ärende, beroende på vilken handläggare på länsstyrelsen som yttrar sig vilket tar tid och kraft att reda ut. Handläggningstiderna långa och svaren kan komma flera månader efter utlovad tid.

Vi önskar inget hellre än att kunna erbjuda fler bostäder, men med staten som motståndare är det inte helt enkelt.

Våra kommuner ligger stadsnära och naturskönt och har bra infrastruktur som ger goda pendlingsmöjligheter. Detta borde vara till vår fördel. Istället medför det att länsstyrelsen förbjuder oss att bygga på mark som är odlingsbar, på strandnära mark, på mark med behov av skydd för natur- eller fritidsvärden, i områden som är av annat riksintresse eller där det finns risk för buller. Med andra ord, vi får inte bygga där det behövs.

Ett exempel är projektet Bara Söder i Svedala, som planeras bli norra Europas största äventyrsbad med hotellanläggning och bostäder. I turerna kring detta projekt har det kommunala självstyret satts ur spel och staten har lagt stora hinder i vägen. Att komma vidare verkar hopplöst. Länsstyrelsen vidhåller bara sin granskande roll och hänvisar till riksintresset.

Även småskalig bebyggelse får kritik av Länsstyrelsen. I Staffanstorps kommun har ett projekt med 14 villor kritiserats för att strida mot klimatmålen och kunna orsaka ett överskidande av miljökvalitetsnormen för luft i Malmö. Till det lägger Länsstyrelsen en synpunkt kring ianspråktagande av jordbruksmark, trots att området under lång tid legat i träda.

På Kronetorpsområdet i Burlövs kommun verkar en konstruktiv dialog vara ouppnåelig. Trots godkänd översiktsplan och muntliga löften om att Länsstyrelsens utökande av riksintresset inte ska påverka planerna för bostadsbyggen, fortsätter man att kräva omfattande utredningar och hota med återkallande av godkända detaljplaner. En milt sagt tidsödande process.

I Kävlinge på platsen för Barsebäcksverket, som regering och riksdag bestämt inte ska användas mer, föreslår kommunen i en godkänd översiktsplan från 2010 att området omvandlas till en attraktiv ny stadsdel Barsebäcks Sjöstad. Det säger länsstyrelsen nu nej till i ett försent inkommet yttrande över kommunens förslag till fördjupad översiktsplan för kustzonen. Man stoppar allt övrigt bostadsbyggande i Barsebäck och Barsebäckshamn.

Vi har hamnat i Moment 22. Bostäder behövs, vi vill och kan erbjuda byggklar mark. Men blir ideligen stoppade av länsstyrelsen och får sedan kritik både därifrån och från regeringen för att det inte byggs.

Som vi ser det finns det två vägar framåt. Antingen fortsätter alla parter att lägga skulden på andra aktörer eller på regelverket. Eller så startar staten och kommunerna en konstruktiv, lösningsinriktad dialog för att kunna erbjuda fler bostäder. Vi förordar det senare alternativet.

 

Rapport från verkligheten bland bits and bytes …

I Helgen går DreamHack av stapeln. DreamHack är datorknuttarnas motsvarighet till min generations Roskildefestival … förutom alkoholen. Tror antalet berusade kan räknas på en hand.

Det hela startade i början av 90 talet i en källare till en skola i Malung, men har utvecklats till världens största lanparty och träffpunkt för alla ungdomar som har intresse för datorer, spel och teknik.

Från början var det dock mer kreativt där man tävlade i programmering och att visa sina talanger på egna skapelser. På senare tid är det mycket mer inriktat på spel och e-sport, med prissummor i miljonklassen.

I vilket fall så är det numera massivt. Det räknas som världens största datorfestival. Den hålls varje sommar och höst. Bilden nedan är från delar av den lilla hallen. En bild gör det inte alls rättvisa utan det måste nog upplevas.

2014-06-14 11.38.25

Killen som står på stolen är förövrigt undertecknades 8-årige son Simon som ”riggar”. Han är här för tredje gången.

I vintras på DreamHack Winter 2013 var här 22000 besökare och mer än 17000 datorer uppkopplade.

Hjärtat i hela föreställningen kan ses i bilden nedan. Inkommande fiber är på 40Gbit/s. Det motsvarar att överföra hela den svenska nationalencyklopedin med alla bilder och filmer varje sekund.

2014-06-14 15.26.25

Nedan visar hur mycket data som har passerat hjärtat. Vid tidpunkten ett fåtal timmar efter start hade 6 biljoner tecken laddats upp och 27 biljoner laddats ner. Det senare motsvarar ca: 30 000 filmer (naturligtvis laddar ingen ner något olagligt här). På bilden kan man också se att för tillfället används hälften av kapaciteten för nerladdning (17.3 Gbps).

2014-06-14 15.26.36

Man kan konstatera att en hel del av dessa personer är framtidens ingenjörer och som kommer driva det svenska spelundret vidare med goda exporter och inkomster till Sverige.

Vi moderater i Kävlinge vill inför nästa mandatperiod arbeta för att bredda vår kulturskola så att också elektronik, datorer och övrig naturvetenskap ingår. Detta som alternativ till den traditionella kulturskolan.

Mellanlagret i Barsebäck

Bakgrund

Mark- och miljööverdomstolen har i dom den 9 maj 2014 undanröjt mark- och miljödomstolens dom (innefattande även länsstyrelsens och nämndens beslut). Ärendet gällde kommunens  avslag på ansökan om bygglov för lagerbyggnad för mellanlagring av kärntekniskt avfall. Detta inom Vb-område i detaljplanen.

Avfallet består av interndelar från kärnkraftverkets reaktorer. Interndelarna skall delas och placeras i speciella behållare. Dessa behållare skall sedan lagras i ett strålskyddat mellanlager nere vid verkets hamn. När slutförvaret SFR vid Forsmark är utbyggt kommer avfallet förflyttas dit. Detta lager beräknas nu vara byggt till 2025. Dock har det flyttats fram flera år sedan denna diskussion startade.

När SFR är färdigt kommer dessutom reaktortankarna flyttas var för sig intakta upp till slutförvaret. Först därefter kan den egentliga rivningen av reaktorbyggnaderna och kringliggande byggnader ta vid och marken återställas samt friklassas.

Enligt Eon förkortas nermonteringen med 6 månader genom att använda detta mellanlager. Eon har dock utökat det senare till en tidsvinst på mellan 6 månader till strax under 2 år.

Ytterligare en anledning enligt Eon är att just nu finns den kompetens som behövs för den interna nermonteringen. Om några år när Tyskland är i fullgång med rivningar (om det genomförs) kommer denna kompetens vara en bristvara och därför betydligt dyrare för Eon.

Hanteringen av bygglovet

Sett ur ett bygglovssammanhang bedömde miljö- och byggnadsnämnden inte att nuvarande detaljplan var förenlig med ett mellanlager av kärntekniskt avfall. Ärendet överklagades till länsstyrelsen som gick på Kävlinges linje och likaså mark- och miljödomstolen. Sökande överklagade ännu en gång till mark- och miljööverdomstolen. På väldigt kort tid hanterade mark- och miljööverdomstolen ärendet och hävde tidigare utslag, och återförvisade ärendet till Kävlinge kommun.  Domen är förvånansvärt tunn, men tydlig.

Kritik har framförts från Eon om den initialt långa handläggningstiden av det första ärendet. Jag kan dock tycka att ett mellanlager för kärntekniskt avfall kan förtjäna lite mer tid än exempelvis en sockerlada. Verket stängdes ju trots allt helt 2005 och att det skulle rivas har varit känt längre än så.

Kommunens inställning

Gång på gång under Barsebäcks livstid har kommunen körts över och förtroendet mellan kommunledningen och Barsebäcksverket / Eon är tyvärr väldigt lågt. Även under den dialog om mellanlagret som båda parter sökt har kommunen fått olika besked.

Vad gäller tomten som sådan skulle den återställas och Eon sedan lämna området. I Eons svar på den fördjupade översiktsplanen över kustzonen utpekas dock området som viktigt för framtida el produktion, exempelvis en landbaserad vindkraftspark.

Likaså skickade man dagarna innan ett planerat möte om  mellanlagret in ett nytt bygglov på ett mellanlager. Detta trots tidigare utfästelser om att lösa situationen tillsammans.

Kommunens hållning är att vi inte vill ge ett permanent bygglov. Dels för att det inte följde detaljplanen, men också på grund av  följande skäl …

  • Det rör sig om en mycket lång tid och mycket kan hända. Mellanlagret är betydligt större än nödvändigt och under de kommande 15-20 åren kanske något parti vill tidigarelägga avvecklingen av andra kärnreaktorer i Sverige och ett behov av mellanlagring uppstår.
  • Utökningen av SFR har en väldigt lång väg kvar innan det blir verklighet. Även här kanske den politiska verkligheten ritas om radikalt i höstens val.
  • Barsebäck avvecklades i förtid. De pengar som fonderas av varje såld kwh kärnkraftsproducerad el för rivningen av Barsebäck är därför mindre än tänkt. Finns det tillräckligt med finansiering för en avveckling av alla delar?

Om ett mellanlager verkligen behövs anser kommunen, och har hela tiden ansett, att det varit mycket bättre med ett tillfälligt bygglov. Ett tillfälligt bygglov speglar också mer tydligt förväntningarna i miljödomen.

Tillfälliga bygglov kan dock bara ges 5+5 år. F.o.m juli i år dock 10 + 5 år. Eon anser att 10 år inte ger någon marginal. En annan möjlighet är att ändra detaljplanen och tillfälligt tillåta kärnteknisk verksamhet och på den detaljplanen ge ett bygglov. Detta hade kunnat ge Eon  ett bygglov för 10, 15 eller även 20 år. Detta hade i sin tur gett kommunen en framtida möjlighet och större trygghet. Om Eon hade accepterat denna kan man anta att bygget redan hade varit i gång.

Av någon okänd anledning kan inte Eon alls tänka sig detta, utan kräver tvunget ett permanent bygglov på sin mark för ett mellanlager för kärntekniskt avfall.

Förenklingar i PBL från 2:e juli

Den 4:e juni gick som väntat en hel del förenklingar igenom inom PBL, eller Plan och Bygglagen. Se tidigare inlägg om det här.

Den 2:a juli kommer dessa förenklingar träda i kraft.

Utöver det som redan nämnts här och i övrig media finns det en del andra mindre kända förändringar.

  • Den 1 juni togs den obligatoriska byggfelsförsäkringen bort.
  • Lagändringar för mindre bostäder.  Bland annat får avsteg från kraven på tillgänglighet alltid göras vid ändring av en byggnad, om ändringen innebär att bostäder på högst 35 kvadratmeter inreds på en vind.
  • Den maximala tiden för tidsbegränsade bygglov förlängs till femton år (10 + 5).

Dessutom kommer i slutet av juni propositionerna ”En enklare planprocess (prop. 2013/14:126)” och ”Sammordnad prövning av buller enligt miljöbalken och plan- och byggnlagen (prop. 2013/14:128)”

 

Att stå med en fot i varje läger…

omsorg

Igår, den 9 juni,  stod fullmäktige på agendan och bland annat debatterades, åter igen, beslutet om hur det nya LSS-boendet i Furulund ska drivas. Från vår och alliansens sida ser vi det som en möjlighet och en naturlig väg att gå att erbjuda våra omsorgsbolag att komma in och sköta om våra brukare och driften av boendet.

I grunden är det en högst ideologisk fråga, vilket också tydligt hörs i debatten från alla partier utom ett – miljöpartiet. Det enda parti som var för att lägga ut driften, först i två beslut i socialnämnden och sedan i ett beslut i kommunstyrelsen. Men när ärendet  kom till fullmäktige vände man på kappan och hävdade en försiktighetsprincip. Intressant att notera är att det var bara i detta ärende som försiktighetsprincipen skulle gälla, andra mer ifrågasatta förslag som miljöpartiet var för, där behövdes ingen försiktighetsprincip. Det är inte lätt att stå med foten i två läger…

Nåväl, på gårdagens fullmäktige drog miljöpartiet och Nils Nyberg debatten ett steg längre. Miljöpartiets valslogan talar om att ”politiken måste bli varmare, inte klimatet” . Med utgångspunkt av detta  yrkades avslag till liggande förslag. Efter detta valde Nils att gå en både mörk och kall väg – han valde att ta fram en oehört tragisk berättelse från Helsingborg. Anledningen? –  för att svartmåla privata omsorgsföretag. Han valde också att helt gå utanför ämnet för att bemöta ett blogginlägg som ni kan läsa här i bloggen gällande besluten från miljöpartiets kongress. Varm politik? Knappast!

För mig som moderat är varm politik en politik som tar utgångspunkt i våra medborgare, i våra brukare, i våra barn, i våra äldre, i våra funktionshindrade ja kort sagt – i individens frihet. En varm politik ser på de möjligheterna som finns i samhället och ger individen möjlighet att ta del av dem. Ett varmt parti står tryggt kvar i sin ideologi och grund så att väljaren vet vad de får när de röstar på dem.

Motsatsen till varm politik får vi då i sann miljöpartistisk retorik benämna som kall politik – och för mig signifieras det av att:
1) Driva skräckpropaganda.
Fallet ovan var en oehört tragisk händelse med en psykisk sjuk kvinna som krävde att sova med öppet fönster och stängt element. Personalen följer hennes önskemål men arbetar samtidigt med att få ett omhändertagande av kvinnan för att hon tydligt mår dåligt och det finns risk för allvarliga händelser. Tyvärr går kvinnan bort innan detta sker. Detta är oehört tragiskt i sig, men det har inget att göra med utförandet av vården på boendet och att påstå detta är inte varmt, utan kallt, oehört kallt.
Sanningen, som Nils inte bemödade sig att ta reda på,  är dessutom att vården forfarande utförs av privata näringsidkare och dessutom drivs boendena med en mycket bra kvalite och hög brukarnöjdhet. Nils referens till att ”boende tagits tillbaka för att privata omsorgsföretag missköter sig” är en lögn. Däremot togs ett boende tillbaka för att socialdemokraterna, sverigdemokraterna och vänsterpartiet valde att samarbeta för att, vid upphandling stoppa och låta driften gå tillbaka till kommunen.
2) Inte debattera ämnet i fråga
utan istället dra upp irrelevanta inlägg i andra debatter som inte berör driftsformen. Det är inte konstigt att väljarna inte tycker att de får klara besked från politiken när den ledande politikern från miljöpartiet i Kävlinge inte kan debattera sakfrågan. Det är beräknande och kallt.
3) Att stå med en fot i varje läger.
I en  stark ideologisk fråga har partiet inte ha klart för sig vad man tycker utan under 2 månader tycker miljöpartiet en sak och efter påtryckningar från andra partier så vänder man på handen och är emot utveckling och enskilda utförare i omsorgen.  Att försöka hålla alla dörrar öppnar är definitivt kallt.

Att göra som miljöpartiet i Kävlinge gör – dvs vända kappan efter vinden är en beräknande och osäker politik. En politik som är designad för att säkra sig om att oavsett vem som än vinner så ska miljöpartiet ha en möjlighet att vara en del av majoriteten. Men till vilket pris? Det enda vi övriga partier och du som väljare kan vara säker på är att det inte går att lita på de löften och ställningstagande miljöpartiet gör, för imorgon vänder vinden….

Avtal med Midroc om Östra centrum klart

Pia-almström-gräver

Nu skapar vi ett nytt kapitel i Kävlinges historia – en helt ny stadsdel.

Vi har nu nått en överenskommelse om exploateringsavtal och detaljplan.

De viktigaste delarna är

Vi bygger en ny förskola med åtta avdelningar på området. Den ska hyras av kommunen.

Det blir ett nytt kombinerat bibliotek/aktivitetshus med samlingslokaler och kommunhus.

KKB och Midroc har skrivit avtal om att KKB ska bygga 100-150 hyresbostäder på området.

Rivningen ska vara klar om senast ett och ett halvt år.
Det har tagit tid, men det är inte så konstigt. Det handlar om en stor detaljplan och många frågor ska lösas. De diskussionerna har fått ta sin tid.
Nu kommer också signaler om en vändande konjunktur och då vill vi att satsningen ska finnas på plats. Det handlar om en gemensam framtidstro på Kävlinge och vi är överens om ambitioner och förväntningar.
Jag vill rikta att stort tack till alla inom den kommunala organisationen som med ett stort engagemang och hårt arbete har bidragit till att vi nu startar ett nytt kapitel i Kävlinges historia.
Inom ett år kommer de gamla byggnaderna att vara rivna och ett nytt Kävlinge växa fram. Vi kommer att få ett levande centrum med närhet till natur, friluftsliv och goda pendlingsmöjligheter.
Stadsdelen kommer att rymma omkring 3000 nya kommuninvånare. Den kommer att ha stadsmässig karaktär med slutna kvarter, gator och gränder samt flera torg och en park. Vi vill skapa en attraktiv stadsdel med unika kvaliteter och en egen identitet. Det kommer också att finnas ett kombinerat bibliotek och aktivitetshus som en del av ett nytt kommunhus.