Kategori: Kävlinge kommun

Flyktingpolitiken kostar pengar. Enligt Sverigedemokraterna så mycket att slutade man ta emot flyktingar skulle besparingen räcka till allt…och lite till. En retorik som är populistisk och helt utan verklighetsförankring.

I Kävlinges presenterade SD satsningar i sin budget, finansierade med 40 miljoner från minskat flyktingmottagande. 40 miljoner helt gripet ur luften.

Kävlinge kommun tar inte emot en enda flykting utöver vad vi har blivit tilldelade av Migrationsverket, i förlängningen av regeringen. Vi har svårt att hitta bostäder till personer vi blivit tilldelade, att då ta emot fler än så är inte aktuellt.

För de vi tar emot får vi pengar från staten. En peng som stämmer hyfsat väl med våra kostnader. Om vi vägrar ta emot de ensamkommande flyktingbarn som Migrationsverket skickar till oss kommer de att placeras på andra orter och vi får betala – oftast mer än vad Migrationsverket betalar oss. Dessutom får vi ett vite, en straffavgift som ytterligare försämrar kalkylerna.
Ett lokalt stopp för flyktingmottagande skulle inte generera några pengar, det skulle kosta oss pengar. Vi kan tycka vad vi vill om detta, men det är inte vårt beslut. Det beslutet kommer uppifrån.

Sverigedemokraterna verkar inte se vad som ligger framför oss. Vi har en åldrande befolkning som kommer att behöva tas om hand. Till 2030 beräknas antalet personer över 75 år öka med över 50%. Prognoserna visar på att det kommer att fattas 150.000 välfärdsanställda. De som ska betala för kalaset, de förvärvsarbetande, förväntas bara öka med 4-5%. Det är en ekvation som inte går ihop.

Inte ens om vi producerar barn som aldrig förr kommer vi att kunna få balans i förhållandet mellan arbetsföra och icke arbetsföra till 2030. Det tåget har gått, det är bara 14 år dit. Vi behöver fylla på med folk utifrån.

Många av de som kommer till vårt land nu är en potentiell resurs. Väljer man att fokusera på problemen, kommer de fortsatt att vara ett problem. Det bästa vi kan göra är att se till att vi kan ta emot dessa människor. Att vi på alla sätt ser till att få dem att bli integrerade i det svenska samhället. De är inte lösningen på problemet, men en del av lösningen.
Värnar man om de gamla och sjuka, som Sverigedemokraterna hävdar att de gör, måste man tänka lite längre än ett budgetår i taget.

Ett lokal flyktingstopp ger inga extra resurser i det korta perspektivet, och verkligen inte i det långa. Sverigedemokraternas förslag i fullmäktige ger inte den effekt de önskar, om inte pengarna är ett svepskäl och den verkliga anledningen är att man helt enkelt inte vill ha folk här med annan hudfärg, kultur eller religion.

  Johan Ericsson

En grundläggande rättighet för vår kommuninvånare är att kunna känna sig trygga. Vi har inom ramen för Rent, Snyggt och Tryggt gjort åtgärder för att öka tryggheten; förbättrat belysning, breddat gång- och cykelvägar så att buskar inte gör passagerna trånga och otrygga.
En del av detta har varit att försöka öka tryggheten på och runt Pågatågsstationen i Dösjebro. Där finns många exempel på inbrott i bilar, stöld av cyklar och skadegörelse både på stationsdelar, bilar och cyklar. En ansökan om kameraövervakning har skickats in till Länsstyrelsen som nu avslagit ansökan med motiveringen att området inte är tydligt avgränsat och att kommunens behov av kameraövervakningen inte överväger inskränkningen i den personliga integriteten.
Området som vi vill bevaka är satt utifrån där brotten begås. Att begränsa området för att det ska passa Länsstyrelsens önskan riskerar att minska nyttan med kameraövervakningen. Vi vill bevaka de platser där brotten begås. Sen är det inte kommunens behov som är anledningen utan kommuninvånarnas rätt att kunna känna sig trygga att deras cyklar och bilar inte blir stulna eller vandaliserade när de åker kollektivt.
Vid stationen i Kävlinge beviljades tillståndet. Där finns idag ett tiotal kameror. Tillståndet beviljades av Länsstyrelsen i Skåne för några år sedan. Hur man kan göra en helt annan bedömning idag i Dösjebro är för mig en gåta.
Det finns exempel på butikskedjor som bygger identiska butiker runt om i landet. När de ansöker om tillstånd för kameraövervakning får de olika besked i olika län. Ibland beviljas det utan synpunkter, ibland med synpunkter och ibland avslås det.
I Helsingborg byggs Olympia om och kameraövervakningen förstärks. Länsstyrelsen avslog ansökan. Samtidigt har det beviljats kameraövervakning på samtliga fotbollsarenor i Allsvenskan och Div 1 i hela landet. En sådan arena är i Malmö och det är samma Länsstyrelse.
Länsstyrelsen ansåg i Helsingborgsfallet att man kunde starta systemet när en incident sker, men inte ha det igång under hela matchen som avsåg enligt ansökan . Jag tror inte man behöver ha branschkunskap för att förstå hur dumt det är. Det är som om man skulle sätta på sig bilbältet när man håller på att krocka, innan behövs det ju inte.
Helsingborgs Stad överklagade och fick rätt.
Det blir problematiskt när Länsstyrelserna runt om i landet gör sina egna tolkningar av lagen och lagstiftarens mening. Det blir inte mindre problematiskt att enskilda handläggare gör likadant. Det måste finnas en samstämmig tolkning av lagstiftningen över hela landet.
Länsstyrelsens, eller snarare landshövdingens, roll som kungens fogde är naturligtvis överspelad sedan länge. Som statens tillsynsmyndighet finns det fortfarande en viss poäng att ha dem kvar men då måste statens vilja visa sig på samma sätt i alla län. Annars är det bättre landstingen och regionerna tar över arbetsuppgifterna och viljeinriktningarna kan göras utifrån den politiska viljan i respektive landsting eller region.
Jag tror vi kommer att överklaga beslutet. Vinner vi kommer vi att sätta upp kamerorna så fort det bara går. Tyvärr tror jag att Länsstyrelsen kommer att strunta i om de förlorar i Förvaltningsrätten och avslå nästa järnvägsstation i Skåne där det behövs kameror – beroende på vem som är handläggare.

Johan Ericsson