Kategori: Omsorg

Idag kan vi läsa i både Skånska dagbladet och Sydsvenskan om att socialnämnden 2015 inte gjorde tillsyn på tobak och alkoholförsäljning hos kommunens handlare. Detta framkom i en tillsyn som länsstyrelsen gjorde och på kommande socialnämnd så ska ett yttrande tas till länsstyrelsen.

Låt mig först säga, nej, det är givetvis inte bra att vi inte har gjort denna tillsyn. Det finns ett regelverk att följa och där har vi brustit och så är det.

Men jag vill ändå väcka en tanke och gå lite djupare. Förra året var ett historiskt år i Sverige – och jag tänker närmast på flyktingströmmen som dubblerades mot 2014. I Kävlinge tog vi emot över 100 ensamkommande barn. Barn, som när de blir anvisade till oss, ska vara placerade och ha ett hem inom 48 timmar. För placeringen av våra ensamkommande ungdomar och barn följer vi samma regelverk som för alla andra placerade barn. Utredningen ska ta maximalt 4 månader och var 6 månad ska placeringen följas upp. Det finns inget förenklat eller ”lättare” regelverk här enkom för man är ensamkommande.

Vad innebär det? En kraftig höjning av arbetsbördan på socialförvaltningen och på våra socialsekreterare. Vi har ökat bemanningen men i takt med detta ökade också antalet anvisade ungdomar. Detta är länsstyrelsen ytterst medveten om eftersom de gör anvisningar, fördelningstal och arbetar febrilt med kommunerna för att få fram boende och få igång byggandet.

För mig är prioriteringen solklar. När arbetsbördan stiger på detta sätt så är våra placerade barn och ungdomar (oavsett om de är ensamkommande eller inte) prioriterat över en alkohol och tobakstillsyn hos våra handlare. Att denna tillsyn kommer med 1.5 års mellanrum (den gjordes senast hösten 2014) istället för 1 års mellanrum ser jag som fullständigt acceptabelt med tanke på den situation som socialtjänsten sitter i (ja, länsstyrelsen ser att det ska vara socionomer som gör  tillsynen). Jag bara önskar att länsstyrelsen mellan sina enheter också kunde prioritera och sätta det som är akut och nödvändigt först – men det känns just nu bara som en önskan.

För samtidigt som vi ska bygga mer så får vi avslag på detaljplaner (för nära järnväg, för långt ifrån kollektivtrafik, grodor, jordbruksmark, ja det finns många anledningar). Samtidigt som vi ska ta emot och hjälpa alla anvisade så ska vi också prioritera tillsyn av våra handlare. Tänk om länsstyrelsen avdelningar pratat med varandra och sagt prioritet är A i detta akuta läge, och det är det vi ska jobba med och se till att kommunerna jobbar med.

Ja, vi ska följa regelverk och vi kommer att göra tillsyn nu, omgående, men när förutsättningarna ändras så måste vi prioritera. Vi har prioriterat placeringarna framför denna tillsyn. Vad skulle vi annars gjort?

Annsofie

Igår, den 14 december, togs beslut om en revidering av hemvårdens avgifter. En riktigt het debatt föranledde beslutet, där argument som ”ja, det låter ju som om de som har pengar får betala och det är ju bra, men jag yrkar ändå avslag (V)”, ”vi har inget emot att människor själv får välja, men vi vill bara ha kommunala utförare (S) och ”ja, jag önskar att jag förstått detta innan, men vi har lagt en motion om trygghetstelefoner och därför yrkar vi avslag (SD).

Hur kommer detta sig? Svaret är att debatten inleddes med en utförlig genomgång som visade på kommunens förutsättningar, bakgrund, analys, förslag, effekt och slutsats av mig i egenskap av ordförande i socialnämnden. Varför gjorde jag detta? Därför att det var tydligt från tidigare protokollsanteckningar att oppositionen inte alls förstod, eller orkade, sätta sig in i hur avgiftssystemet inom hemvården fungerar.

Vi har, liksom många andra kommuner, utmaningar i växande volymer och svårigheter i att rekrytera kompetent personal. Den tekniska utvecklingen går framåt och erbjuder tryggare, säkrare men något dyrare lösningar inom vissa områden. Med anledning av detta såg vi att vi måste fokusera på kommunens kärnverksamhet, nämligen omsorg och vård. Våra servicetjänster (städ, tvätt och handel) är inte en kärnverksamhet. Här finns en blommande marknad med RUT-bolagen och, i ärlighetens namn, är det rimligt att vi går in och kraftigt subventionerar städning med skattemedel så att vi tränger bort marknaden? Är det det som socialnämnden ska använda sina pengar till?

Svaret är nej. I förslaget som vi lade, och som bifölls efter votering, sänkte vi avgifterna på vår kärnverksamhet, nämligen på omsorg och vård, samtidigt som vi höjde avgifterna för städningen. Trygghetstelefonerna höjdes också med anledning av att vi byter till ny, säkrare och tryggare teknologi. Vår bedömning är att detta inte kommer att öka intäkterna nämnvärt, men vi får effekten att fler väljer att anlita RUT-bolag för städning för att få en billigare tjänst och då kan vår personal fokusera på omvårdnaden, kommunens kärnverksamhet som är viktigast.

Men, är detta rimligt? Vi hör hela tiden om de fattiga pensionärerna. Varför ska den svagaste gruppen betala? Svaret är enkelt, det ska de inte.
Inom hemvården tar vi bara ut avgifter om hen i fråga har betalningsutrymme. Vad innebär det? Alla ska ha kvar ett visst belopp (ca 5000 kr) att leva på efter att hen betalt hyra och avgifter och har hen inte det så blir man avgiftsbefriad.
Men, om man har mycket hjälp? Då kan det bli hur dyrt som helst! Nej, det blir det inte. Det finns nämligen ett maxbelopp (1780 kr/månad år 2015), så oavsett insatser betalar man aldrig mer än maxbelopp.

Så vad blir kontentan? Att de fattigaste och mest sjuka inte påverkas av avgiftsrevideringen alls, mer än att de kan få lägre kostnader (därav (V) citat ovan). De som påverkas är de som har pengar och de kan också välja annat alternativ.

Så, hur många pratar vi om? Kävlinge har drygt 5500 pensionärer. 768 av dem hade i höstas hemvårdsinsatser. 422 av dessa hade maxtaxa, 181 reducerad eller 0-avgift. De påverkas inte av revideringen. Kvar är 165 personer som påverkas, 21%… med betalningsutrymme och alternativ. Lägg till knappt 380 personer som får en höjning av trygghetstelefonen (fler har telefonen men ingår i de som har maxbelopp) så har du hela bilden. De fattiga drabbas inte, de mest sjuka drabbas inte, kommunen går mer över och utför vår kärnverksamhet och våra kunder får en tryggare, säkrare trygghetstelefoni.

Detta var helt klart för bra för att vara sant för vänsterblocket och istället för att lyssna och ta till sig fakta så avslår de förslaget, avslår…
S tillsammans med SD och V föredrar alltså en otrygg gammal trygghetstelefoni (de digitala investeringarna kan inte göras utan revideringen), att vi kraftigt subventionerar städtjänster och har högre avgift på vård och omsorg. Ja, du ser rätt! Hade avslaget gått igenom hade detta varit effekten.
S till och med drog till med skatteökningskortet (som tydligen är en universell lösning på allt) samtidigt som de anklagar oss för att ”vältra över kostnader på pensionärerna”. Argumenterar man så har man inte förstått någonting. Är det något som vältrar över kostnader är det S ständiga skatteökningar. Minns du? Avgiftssystemet gjorde att de fattigaste och mest sjuka inte påverkas. Det var ju faktiskt bara knappt 545 av 5500 som fick reviderade avgifter. En skatteökning? 5500 pensionärer får mindre i fickan. Alla påverkas. Den fattiga med bara garantipension får 200 kr mindre per år att leva på, snittpensionären 720 kr…. Snacka om att vältra över kostnader på pensionärerna!

Jag är tacksam för att kvintetten består av kloka partier som har förmåga att lyssna, räkna och göra det som både är bäst för kommunen och för våra pensionärer.

Vi står för trygghet, för låga avgifter på omsorg och vård. Vi tror på marknaden och individen. Vi vet att saker som låter bra kan vara sanna. Vi står för de svaga och sjuka. Vi vältrar inte över kostnader på svaga grupper. Vi kommer att fortsätta att utveckla vår kommun, för en hemvård i toppklass.

   Annsofie Thuresson

 

De tre stora utmaningarna vi har i vårt samhälle när det gäller våra seniorer är ensamhet, otrygghet och undernäring. För de som bor hemma i sina ordinära boende är det extra svårt för oss att nå fram. Den senaste undersökningen som SKL gjorde visade på dessa utmaningar och med anledning av det lade vi fram ett direktiv som heter spisevän – numera måltidsvän.

Det är ett projekt som startade i Danmark och enkelt uttryckt går ut på att vi har en frivilligorganisation som går hem och äter hemma hos äldre som vill ha en måltidsvän. Vi startar detta som ett projekt under 2016 och i kävlingemodellen så har vi 20 frivilliga som antingen kommer hem och äter hos personen i fråga eller går hem och hämtar hen och går till restaurangen sedan och äter tillsammans.

Vad åstakommer vi med detta? I de bästa världar så minskar vi ensamheten, ökar tryggheten och samtidigt minskar undernäringen för de personer som har en måltidsvän. Med relativt enkla medel kan vi ge väldigt mycket till den enskilda personen. Vi kör igång 2016 och utvärderar i slutet av året.

Vi måste våga satsa och prova nya vägar för att hitta de målgrupper som behöver oss bäst!

http://kavlinge.lokaltidningen.se/sallskap-runt-bordet-ska-oka-matlusten-/20151209/artikler/151209833/1141

  Annsofie

 

Tisdagen den 17 november hade vi socialnämnd – en nämnd full med information och ärende. Några av de viktigaste kan du läsa nedan:

Öppenvård Barn/Unga/Familj
Ett beslut innebär att vi nu gör om strukturen för öppenvården för barn/unga/familjer i kommunen. Hur då och varför? I juni lade kvintetten ett direktiv om att utreda bland annat vad öppenvården har för målgrupp, vad vi har för kompetens, om vi ska ha kommunal öppenvård eller om vi ska köpa upp tjänsterna.

Nu blir det en kombination. En tydlig målgrupp är identifierad för den kommunala öppenvården, ett tydligt uppdrag och en resursfördelning som innebär att man får finansiella medel efter de uppdrag man får gör att vi nu får en ännu mer tydlig, professionell och effektiv vård. För de som inte tillhör målgruppen för den kommunala öppenvården köper vi istället en mer specialiserad vård.

För oss som moderater är det oerhört viktigt att vården är individuell, hög kvalité och effektiv. Detta är ett stort steg i helt rätt riktning. Genom tydlighet, riktlinjer och mål så kommer vi att kunna hjälpa fler på ett bättre sätt med samma medel. Om ett år har vi begärt uppföljning och vi kommer att följa utvecklingen noggrant och med stort intresse.

Kundlöfte LSS-verksamhet
Det är alltid en intressant diskussion enbart i begreppet kundlöfte. Det slår aldrig fel i att oppositionen inte vill kalla det för kundlöfte för vi har inga kunder – något som vi ser är ett bra synsätt och det är naturligt att kalla våra löfte till våra invånare för just kundlöfte. Nåväl igår tog vi fyra nya löften inom LSS-verksamheten. Det är till våra deltagare i daglig verksamhet, på våra gruppbostäder, i vår korttidstillsyn och korttidsvistelse som får tydliggjort vad de kan förvänta sig från oss som kommun.

Löftena är tydliga och är en viktig del i det kvalitetsarbete som vi kontinuerligt arbetar med. En av våra LSS-verksamheter drivs av Attendo men givetvis har även de som bor där samma löfte från oss som kommun.

Föreningsbidrag
Föreningsbidrag delas ut i november och socialnämnden har tre område som får, dels våra pensionärsföreningar inom ramen av hemvården. Dels våra handikapporganisationer inom ramen för handikappomsorgen. Båda dessa har tydliga reglementen som styr vad föreningarna får i bidrag baserat på antal medlemmar.

Vi har också föreningsbidrag inom IFO där vi gör en bedömning av vad de bidrar med i vår kommun. Igår gjorde vi en förändring mot liggande förslag och det var att öka nattvandrarnas föreningsbidrag med 15000 kr, med kravet att vi får in skriftlig redovisning från 2015 vad pengarna har använts till och sedan givetvis även för 2016. Vi ser det goda arbetet nattvandrarna gör och i våra dialoger har vi också förstått att med dessa medel kan de göra mycket mer vilket ökar tryggheten i hela kommunen. Därför är det en satsning som vi initierade och som vi var glada att vi fick stöttning för hos de andra partierna.

Ni vet väl att ni på kommunens hemsida alltid kan hitta protokollen från nämnderna och där kan få mer information om vad som tagits beslut om?

 

 

Jag har de senaste dagarna roat mig med att köra runt och läsa de valaffischer som kommit upp. En som berörde mig extra – tyvärr inte på ett bra sätt var socialdemokraternas affisch ”all äldreomsorg ska vara kommunal”. Varför?

Jo, en bra äldreomsorg med inflytande och hög kvalité är centralt för oss moderater. Vi ser att framgångsreceptet för Kävlinge är inflytande, förebyggande arbete och hög kvalité i utförandet.
Vi har satsat mycket på det förebyggande under mandatperioden. Matbussen, balansträning, hemrehabilitering, nya lokaler för dagverksamhet och anhöringverksamhet är några av satsningarna som har fallit väl ut och gett resultat.

Inflytande är viktigt. LOV har införts på hemservice (städ, tvätt och handling)och beslut har tagit för att införa det även på hemtjänsten (omsorg). LOV är lagen om valfrihet och innebär att när våra brukare får ett bistånd så får de också en lista av utförare som de kan välja mellan. Det innebär att de som vill ha kommunal utförare kan välja det, men de som känner sig mer bekväm med en enskild näringsidkare kan välja det. Det ger våra invånare i allra högsta grad inflytande och medbestämmanderätt.

Kvalité är A & O. I allt vi gör inom all omsorg så sätts kvalité i första rummet. För oss är det viktigare än att det är en kommunal eller privat utförare. Den som kan utföra jobbet effektivt med en hög kvalité ska också göra det. Vi har under mandatperioden tagit beslut både att behålla verksamhet kommunalt för det är bäst, men vi har också tagit beslut att pröva att lägga ut verksamhet för det är bäst ur kvalité och utförande synpunkt.

Under nästa mandatperiod vill, förutom att verkställa beslutet på LOV i hemvården också verka extra för att vi etablerar trygghetsboende i våra huvudorter. Detta för att ge våra äldre en större frihet att välja bostad när behovet uppstår. Ett trygghetsboende är inte bara en bostad, utan det finns även service som vaktmästare, gemensamhetslokaler och omsorgsmöjlighet. Den stora skillnaden mot servicebostad är att den inte kräver ett bistånd. Vi har idag flera intressenter som är intresserade av att bygga och driva denna typen av verskamhet – och efter samtal med våra invånare ser vi också att detta är en efterfrågad och behövd boendeform.

Med en valaffisch som befäster ”all äldreomsorg ska vara kommunal” så innebär det att man river upp båda LOV-besluten – och de invånare som idag har valt andra alternativ, och är mycket nöjda med det enligt våra brukarundersökningar, tvingas att åter bara ha ett alternativ – kommunen. Då ser man inte det hela från brukarperspektiv, från effektivitetsperspektiv, från kvalitéperspektiv utan enbart från en socialdemokratisk princip – allting ska vara kommunalt.

För min del ser jag att det är viktigt att var ödmjuk inför våra invånares medbestämmande rätt och samtidigt ha ordning och reda i finanserna. Vem som utför arbetet – ja, låt den som gör det bäst göra det, utan förutfattade meningar om kommunal eller privat regi.

Den 18 juni presenterade socialstyrelsen sin rapport om statistik kring ekonomiskt bistånd i Sverige 2013. En mycket intressant läsning.

Varför då? Det ekonomiska biståndets storlek och utveckling visar hur Sverige, regionen och vår kommun mår.
I Sverige är det 4.3% av befolkningen som erhåller ekonomiskt bistånd. I Skåne som helhet är denna siffra högre, 5.1%. Ser vi på Kävinge är siffran dock låg, ”bara” 1.5% erhåller ekonomiskt bistånd i vår kommun. Jag hade gärna sett att siffran varit ännu lägre och det är målet de närmaste fyra åren, men i jämförelse står sig Kävlinge kommun väl. Vi mår bra, bara två kommuner har en lägre andel invånare med ekonomiskt bistånd i Skåne. Det är Lomma följt av Vellinge. Sedan kommer Kävlinge följt av Staffanstorp och Höganäs.

Ser vi över Sverige som helhet så ser vi att den andel som ökar mest är den ensamstående föräldern med barn. En fjärdedel i Sverige med ekonomiskt bistånd är just en ensamstående med barn. Detta för oss in på barnfattigdom och barn som lever i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd. 7% av barnen i Sverige lever i ett hushåll som får ekonomiskt bistånd och 2.7% av barnen lever i hushåll med långvarigt ekonomiskt bistånd (dvs över 12 månader).
Ser vi i Kävlinge är antalet barn som lever i långvarigt ekonomiskt bistånd ca 40 stycken.

Så statistiken ser ut som ovan, men vad gör vi åt detta?
Grunden ligger i arbetsmarknadspolitiken. Vi måste skapa möjligheter till arbete för alla, alla behövs. Aktiva arbetsmarknadsåtgärder med lärlingsutbildningar, lägre arbetsgivaravgifter för unga, ROT-RUT, sänka trösklar är bara lite av det som redan är genomfört.
På kommunal nivå har vi ett oehört bra samarbete mellan socialnämnden och lärcentrum (bildningsnämnden) där vi indivuduellt arbetar med de personer som har ekonomiskt bistånd så att de får anpassade lösningar, praktikplatser, hjälp till att söka arbete och så vidare.
När det gäller barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd är givetvis också en förutsättning att föräldrarna får arbete, men fram tills dess har alliansen infört speciella möjligheter att söka ekonomiskt stöd för barnen så att de får möjlighet att delta i idrottsaktiviteter, kulturaktiviteter eller rekreation. Initiativet kommer från regeringen och i Kävlinge har vi utökat detta i åldrar så att alla barn mellan 0-18 år kan få detta efter individuell prövning.

Kävlinge mår bra, och ligger bra till – men vi har fortfarande utmaningar – utmaningar som vi ser och gärna tar oss an! Arbete, individuella lösningar och rätt stöd är nycklen. Låt oss fortsätta på denna väg så vi nästa år kan säga att vi ligger ännu bättre till!

 

Det är med skräckblandad förtjusning, eller ja, snarare med skräck än förtjusning, som jag tagit del av resultatet av miljöpartiets kongress som skedde i helgen.

Ett tidigare kontroversiellt förslag som förkortning av arbetstid tycks nu vara helt accepterat i partiet och istället för att debattera om konsekvenserna detta leder till så pratar man istället om hur det ska införas.

Ett av de största problemen som vi står inför när det gäller omsorg i kommunerna är personalförsörjning. Våra ungdomar söker sig helt enkelt inte till omsorgsprogrammen längre. Inom kommunerna pågår ett febrilt arbete för att skapa attraktiva arbetsplatser, erbjuda den tjänstgöringsgrad som de som arbetar hos oss vill ha, att minimera delade turer, att skapa karriärvägar och så vidare. Men faktum kvarstår – personalförsörjningen är en utmaning!

Låt oss ta ett enkelt räkne-exempel. På en enhet arbetar 20 personer heltid. Detta blir under en vecka 20x40h= 800 h. Dessa personer skulle då gå ner till 35 h arbetsvecka (och då med minskad lön eller avstående av semester) – vilket leder till att istället för att ha 20 personer så måste vi då ha 800/35=23 personer. I en redan sektor där personal är svår att få – var hittar vi dessa personer?

Lägg märke till att jag i ovan exempel bara sett det ur kommunens synvinkel. Om vi vänder på det och ser från brukarens synvinkel. Ett bra och viktigt mått vi har och som vi ständigt arbetar med att minska är antalet personer som våra brukare kommer i kontakt med. Våra invånare ska ha kontakt med samma personal och så lite personalombyte som möjligt. En kortare arbetsdag och fler personer kommer knappast att minska personalbiytena och ge en mer kvalitativ och mänsklig omsorg – tvärt om.
Ser vi det dessutom ur ett nationalekonomiskt perspektiv räcker det med en konsekvens en minskning av statskassan med 155 miljarder, jag säger det igen, 155 miljarder.

Ur ett jämnställdhetsperspektiv från Sveriges nya ”feminist parti”, – ett epitet som mp-kongressen bestämde, är detta helt förkastlig. Inte bara ska vi jobba mindre utan givetvis till en lägre betalnng – undrar hur deras nya (s)amarbetspartner ser på detta i perspektivet mindre klyftor och rätt till heltid. Ja, vem vet, socialdemokraterna kanske tackar miljöpartiet för det blir ju med ”automatik” många fler som jobbar heltid om man bara ska jobba  35 timmars arbetsvecka. Även om jag betvivlar att socialdemokraterna tycker att politiken ska styra detta och inte fackföreningarna…

Hur ser jag på det? En ökad mångfald av aktörer på marknaden, ge möjlighet för personalen att öppna eget, öka karriärmöjligheterna och därmed lönen. Vårt påbörjade arbete med att arbeta med personalen och därmed kunna erbjuda den arbetstid som de kan och vill arbeta är central. De som vill jobba heltid ska arbeta heltid, och då talar vi om 8 h per dag. Attraktiviteten måste vi arbeta med så fler vill arbeta inom omsorgssektorn och inte bara det, Kävlinge kommun ska vara förstavalet.  Detta ger jämställdhet, en sund och attraktiv arbetsplats och en kvalitativ och mänsklig omsorg.

Den 14 september visar du hur du ser på det!