Kävlinge positiva till nya hälso och sjukvårdsavtalet

omsorg

Den 10 maj hade socialnämnden möte. En viktigt mötespunkt var det nya förslaget på ett nytt hälso-och-sjukvårdsavtal som Skånes 33 kommuner föreslås skriva med region Skåne. En enig socialnämnd rekommenderar kommunfullmäktige att skriva på avtalet. Detta beslut kommer att komma upp till fullmäktige den 7 juni för slutligt beslut.

Vad är detta egentligen? Kort sagt är det ett basavtal som är en reglering, tydliggörande vad som är kommunens ansvar och vad som är regionens ansvar när det gäller hälso- och sjukvård till våra invånare. Kommunerna har ansvar upp till sjuksköterska-nivå medans regionen har läkarnivå.

Förutom basavtalet är det också ett utvecklingsavtal där kommunen tillsammans med regionen utvecklar nya vårdformer för vissa grupper.
Först ut är våra mest sjuka invånare. Om du är multisjuk eller tillfälligt har behov av stora insatser kommer du i framtiden att kunna välja om du vill ha din vård som idag, dvs. via din vårdcentral och åka in på sjukhus. Eller så kan du välja att skrivas in i den nya vårdformen och då kommer du att vårdas mer i hemmet och läkaren kommer hem till dig istället. Det är kommunens undersköterskor och sjuksköterskor som tar hand om dig dagligdags och sedan regionens läkare som har hand om läkarvården, så mycket som möjligt i ditt hem. Men det är du som avgör vilken vårdform du vill ha, vill du inte vårdas i hemmet så kommer du inte att behöva göra det. Så småningom ska utvecklingsavtalet också innefatta psykiatri och rehabilitering, men det är här vi startar.

Så, varför rekommenderar socialnämnden att vi skriver på detta? Det finns många skäl men det är tre huvudanledningar
1) Det ger våra mest sjuka invånare valmöjligheter, inflytande och påverkan på sin vård. Var vill du vårdas? Hur vill du vårdas? Skriver vi inte på kan vi inte erbjuda de nya vårdformerna.
2) Det ger kommunen påverkansmöjlighet i utförande och utvecklingen. Om vi inte skriver på kan vi inte påverka och se till att det blir på ett sätt som Kävlinge kommun kan arbeta på.
3) Det ger en utveckling och möjlighet för vår personal som nu kan få nya möjligheter till arbetsuppgifter och utbildning.

På socialnämnden hade vi en politiskt enighet. Detta behöver i och för sig inte betyda något eftersom vi ser hur oppositionen gång på gång ändrar sig mellan nämnd, kommunstyrelse och kommunfullmäktige – men kvintetten är överens och därmed kan vi också nu säga att Kävlinge kommer att skriva på.

Annsofie  Annsofie Thuresson

Det är skillnad på pengar och pengar

tom plånbok

Vilken helg vi har haft! Debattinlägget på SvD har verkligen haft genomslag. Över 3500 delningar på SvD och mer än 26000 personer nådda via vår Facebook-sida. Sveriges television, Sydsvenskan, ja inlägget har nått långt i media. Detta är vi oerhört glada för.

Men vi ser också att inlägget väcker frågor hos våra invånare, och detta är det viktigt att besvara. Här har vi samlat de vanligaste frågorna och våra svar. Har du fler frågor så kontakta oss gärna via vår Facebooksida.

Är det bara Kävlinge kommun som har denna situation?
Nej, absolut inte. När vi hade kontakt med övriga skånska kommuner vid årsskiftet var den sammanlagda fordran från de skånska kommunerna på Migrationsverket drygt 1 miljard. Alla skånska kommuner har fordringar och står inför liknande situationer i sin vardag. Vi är förtroendevalda i Kävlinge kommun och valde därför att skriva ett debattinlägg ur vårt perspektiv. De flesta skånska kommunerna hade kunna skriva under.

Är det inte lite magstarkt att Kävlinge klagar som inte tagit emot lika många som andra kommuner?
Kävlinge kommun har haft avtal med Migrationsverket om att ta emot nyanlända vuxna och familjer sedan 2007 och barn/ungdomar sedan 2011. Vi har tagit emot det Migrationsverket har anvisat till oss under denna tiden och det är inget parti som har höjt sin röst och velat öka mottaget.

I höstas blev det en annan historia. I takt med att fler sökte sig till Sverige höjdes rösterna åt olika håll hos olika partier.
Vad som är viktigt att veta är att ett avtal alltid är en lägsta-nivå. När situationer uppstår som i höstas så spelade avtalet för ungdomar ut sin roll och oavsett avtal så fördelades ungdomarna ut enligt fördelningstal. Kävlinge kommun tog emot alla som vi fick fördelat och som hanterade det hela inom de två dygn vi hade på oss. Regelverket som finns för ungdomar/barn är nu samma för vuxna och vi gör vårt bästa att även här ta emot de som blir anvisade till Kävlinge kommun.

När ankomstkommuner som Trelleborg och Malmö bad om hjälp erbjöd vi initialt personal, mat och stöd och så fort vi hittade lokal – transitboende.

Ser vi på mottaget tar vi alltså emot det som vi får anvisat och som Migrationsverket tillsammans med länsstyrelsen ser är vår rimliga del att ta emot. Är detta nog? Där går åsikterna isär åt flera håll. Många tycker det, en del tycker det är för lite, en del tycker det är för mycket.

Moderaternas åsikt? Vi ska göra allt vad vi kan för att hjälpa de som behöver oss. Men vi måste också klara vårt kommunala uppdrag. För integrationens skulle behöver vi placera i vanliga bostäder och inte tillfälliga lösningar, familjehem för ungdomar och vi behöver vara realistiska och framåtriktade. Läs gärna vår rapport och handlingar från vårt årsmöte så ser du hur vi vill arbeta

Varför ska vi låna pengar, ni kan väl höja skatten?
Svaret på om vi kan höja skatten är ett tydligt och klart NEJ. Kävlinge kommun är en välskött kommun där vi har, i många år, haft bra resultat. Dessa resultat använder vi för att investera i exempelvis välfärden. Nya skolor, äldreboende och LSS-boende. Vårt åtagande att ta emot nyanlända påverkar inte vårt resultat, för Migrationsverket står för kostnaden.

Låter det krångligt?
Låt oss, som exempel, säga att du är och äter en fin middag med 10 av dina kompisar. För att göra det enkelt vid betalningen så lägger du ut pengarna och betalar hela middagen, dina kompisar ska givetvis betala sin del, men du lägger som sagt ut pengarna – sammanlagt 5.000 kr.

Påverkar detta vad du tjänar? Nej, du har samma inkomst även om du lägger ut pengar. Påverkar detta din plånbok? Ja, fram till dess du får tillbaka pengarna så är din ekonomi påverkad. Du får kanske fundera på vad du har pengar (likvida medel) att köpa närmsta tiden, och du behöver prioritera, du kan inte både köpa cykeln och byxorna så länge du inte fått tillbaka pengarna.

Månaden efter så visar det sig att det inte var så enkelt att få tillbaka pengarna. ”Jag drack vin, men åt inte förrätt”. ”Men jag drack alkoholfritt”, ja att räkna ut det hela var krångligare än förväntat. Du har fortfarande samma inkomst, men saknar likvida medel. Vad gör du?

Pratar med dina vänner? Givetvis, men du kommer ingenstans. ”Klart du ska få pengar men du måste förstå att det tar tid och vi har mycket att göra och vi tar det efter hand”. Samma svar får vi från Migrationsverket. Ni kan läsa det på SVT. Det är lika svårt för dig att lägga räntefakturor och inkassokrav till dina vänner som det är för oss att göra så till Migrationsverket. Omöjligt? Naturligtvis inte, men kräver tanke och är det värt arbete och administration om det inte ger effekt?

Går till din chef och begär löneökning? Frågan är – behöver du mer pengar per månad? Nej, inte på grund av detta. Är det rimligt att din arbetsgivare blir drabbad? Nej. Lika väl är det inte rimligt att du som invånare ska betala mer i skatt för att kommunen lagt ut pengar som Migrationsverket ska ge oss. Vi har överskott, vi har gott resultat, vi har god verksamhet, men vår plånbok är tom.

Så, du behöver investera i din cykel, men din plånbok är tom. Det som kvarstår är att låna. Antingen ditt kreditkort eller via bank. Du får stå för ränta för att dina vänner krånglar. För du upp detta i diskussionen med dina vänner så låser sig allt helt ”visst, du får lugna dig, du får pengarna när vi har tid och är klara, vi gör så gott vi kan”. Ja, samma som vi i kommunen måste göra nu alltså. Nyttja checkkredit och, beroende på tiden, kanske låna på banken.

Att höja skatten är inte ett alternativ men vi lovar att vi kommer att fortsätta att högljutt berätta hur det är och föra debatten för att påverka. Det är vårt ansvar som politiker oavsett partifärg.

Annsofie  Annsofie Thuresson

Vi är en kommun, inte en bank!

Situationen som kommun-Sverige stod inför 2015 var akut. Varje dag uppstod händelser vi inte kunde förutse och förväntningarna och kraven på oss var på gränsen till orimliga. Vi skulle på två dygn hitta bra  boende till utsatta ungdomar som ofta haft fruktansvärda upplevelser på vägen till ett tryggare liv. Vi skulle leverera utbildning, integrera, agera mamma, pappa, psykolog. Vi fick inte själva bestämma hur många barn och ungdomar som vi rimligtvis kunde ge detta till , nej, vi kunde inte säga nej utan fick arbeta dygnet runt och leverera och precis detta gjorde vi. Oavsett hur många barn och ungdomar som vi fick anvisade till kommunen tog vi emot dem med öppna armar och gjorde allt vad vi kunde. Genom kontrollerna som nu satts upp har vi fått en välbehövlig paus som ger oss och våra nyanlända ungdomarna andrum. Vi kan nu arbeta tillsammans för att nå en bättre framtid för dem.

Vi representerar en kommun. Vårt arbete är framförallt att leverera barnomsorg, skola och hemvård till våra invånare. Vi står inför stora investeringar, mycket med tanke på alla våra nyanlända, men också med tanke på vår åldrande befolkning. Men vi har ett stort problem och det heter Migrationsverket. Förutom att de förväntar sig att vi ska leverera i krissituationer så ska vi tydligen också agera bank. Idag har vi 57 miljoner i fodringar, för varje månad som går så ökar denna fordran med 9 miljoner! Migrationsverket ligger nära ett år efter i sina utbetalningar, alltså före att höstens kaos inträffade.

Vi ställer oss frågan, är det rimligt att vi nu ska behöva låna pengar och betala ränta för att klara våra investeringar eftersom Migrationsverket inte betalar sina skulder? Hur kan staten förvänta sig att vi ska kunna ta emot fler ungdomar eller nyanlända när vi inte kan lita på att vi får ersättning för de insatser som vi gör? Ibland ställer vi oss frågan om utbetalningarna är som Migrationsverkets prognoser, eller förlåt, scenario, något som aldrig stämmer?

När vår-proppen nyligen presenterades fick vi veta att regeringen ger ytterligare pengar till kommunerna för att investera i välfärden efter det höga flyktingmottagandet. Kävlinge kommun får knappt 10 miljoner. Välkommet? Visst kan vi göra nytta av detta, men det hade gjort mer nytta om regeringen såg till att deras verk betalade sina skulder. Vi kräver att Migrationsverket betalar sina skulder precis som alla andra i Sverige behöver göra. Vi är ingen bank, vi är en kommun. Vi ska leverera utbildning och omsorg, inte låna pengar till Migrationsverket utan några som helst garantier.
Vi har en fodrad som vi måste få in, annars kommer vi inte att kunna fortsätta bidra i mottagandet av nyanlända – oavsett vilka bidrag regeringen ger.

 

Pia Almström (M)                                                                 Annsofie Thuresson (M)
Kommunstyrelsens ordförande                                                 Socialnämndens ordförande
Kävlinge kommun                                                                        Kävlinge Kommun

Nytt badhus, ny idrottshall och skola!

En sak vi har veta länge är att våra badhus är i dåligt skick och det är också ett faktum att renovera inte är ekonomiskt försvarbart. Vi köper oss lite tid för mycket pengar. Vad vi också har sett är att behovet av nya idrottslokaler i Löddeköpinge också stort. Ja, så stort att vi har skapat en tillfällig anläggning på Smart-club.

Efter många diskussioner, funderingar på alternativ och vad som är bäst för hela kommunen så ligger det nu ett inriktningsbeslut till kommunstyrelsen den 16 mars. Ett beslut som innebär att vi bygger ett nytt badhus och det blir placerad i Kävlinge, vid vår nya stadsdel – Stationstaden. Badhuset blir så stort att det kan ta hand om all aktivitet som finns på våra två nuvarande badhus.Det kommer exempelvis att innehålla 25 meters bassäng med 10 banor, 2 undervisningsbassänger med höj och sänkbar botten, småbarnsbad, vattenrutschkana, bubbelpool och rejäl relaxavdelning.

Visionsbild_badhus_Gehl
Visionsbild badanläggning från arkitekt

Samtidigt bygger vi om Tolvåkersbadet till en ny idrottshall och vi river gamla delen av Söderparkskolan och bygger en helt ny skola. Detta gör att hela området sammanlänkas, blir mer attraktivt och vi får en skola som är flexibel och anpassad efter dagens pedagogik.

Visionsbild_Tolvåkersområdet_zoomarkitekter
Tolvåker visionsbild Zoom-arkitekter

Jag är nöjd med förslaget och inte bara jag, det finns en stor politisk enighet i både Kvintetten och i oppositionen. Detta gör att vi kan göra en stor satsning på Stationsstaden som vi alla ser fram emot att se växa fram, samtidigt som det också är en stor satsning på Tolvåkerområdet med både ny idrottshall och skola. Du kan läsa mer på kommunens hemsida.

Pia kommunhus Pia Almström

 

Tre beräkningar = en prognos?

mangfald

Idag har Migrationsverket presenterat en ny prognos för flyktingmottagandet. Eller ja, egentligen tre prognoser, eller ”beräkningsalternativ”. Det högre alternativet ligger på 140.000 personer varav 27.000 ensamkommande. Det lägre alternativet är på hälften, det vill säga 70.000 personer varav 12.000 är ensamkommande. Sedan har Migrationsverket ett mellan-alternativ också för säkerhets skull på 100.000 personer varav 18.000 är ensamkommande barn. Migrationsverket själva säger att det är ”stor osäkerhet” i siffrorna och att de inte längre kan prata om prognoser.

För att få någon form av förståelse för dessa siffror bör man ha med sig förra årets utfall och prognos. När 2015 var klart såg vi att Sverige tagit emot 162.877 personer varav 70.384 varav ensamkommande ungdomar. Rent faktiskt var de så att Migrationsverket i slutet av juli 2015 skrev ner sin prognos för 2015 där man då prognostiserade mottaget för 2015 till mellan 60.000 till 80.000 asylsökande – varav 12.000 var ensamkommande. Vi kan ju alla konstatera att den prognosen inte stämde…. alls, överhuvudtaget.

Ja, ökningen kom andra halvan och var något som vi inte kunde förutse. Men vad innebär det nu för dagens tre beräkningar som kommer från Migrationsverket? Hur mycket kan vi luta oss mot dem nu? Är Migrationsverket rädda för att vara så totalt fel igen så de vågar inte skriva ner prognosen?

En sak vi vet är att regeringen nu har lagt till uppdrag att ta fram ytterligare en ny modell för ”rättvis fördelning av ensamkommande ungdomar”. De fördelningstal som kom i november/december och som ligger till bas för många nya avtal hos kommunerna gäller inte längre utan ska nu räknas om i ytterligare en ny modell som är klar om två månader.

Så, vad innebär detta för oss som kommun? Allt och inget. Vi har inget fördelningstal att luta oss mot, vi har ingen stabil prognos att luta oss emot. Så vad gör vi? Samma sak som vi har gjort under hela hösten och början av 2016 då vi på två dagar tog emot 17 barn – vi arbetar lugnt och systematiskt. Vi ser det ensamkommande barnet och kämpar för att hitta det som är bäst för dem. I första hand familjehem i närområdet (vilket större delen av våra ensamkommande bor i) och i andra hand HVB-hem. Det är de boendeformerna som finns.

De senaste tre veckorna har vi inte fått några anvisningar. Det har gett socialförvaltningen andrum att besöka våra ungdomar och jobba med att förbättra och omplacera. Det behöver vi, ju längre andrum desto bättre, allt för att göra det bästa för de barnen och ungdomarna som kommit hit.

Annsofie Annsofie Thuresson

Nu tar vi nästa steg – och utmaningen går vidare

Kullagården meny              Kullagården stekt kort potatis ägg 15             Ligustern bord 14

Den gångna veckan har varit en av de roligaste veckorna jag har haft på länge. Att anta Leif Mannerströms #måltidsutmaning har varit givande och gett många insikter. Jag måste också tacka för alla glada tillrop och uppmuntrande ord denna vecka, men ska sanningen fram så är min del i det hela liten, de som verkligen är värda de glada tillropen och uppmuntrande orden är våra kockar och medarbetare i måltidsservice.

Jag har sett hur de med omtanke och med ett leende fixar det lilla extra till våra kunder, hur en del intar sin lunch själva tillsammans med gästerna och sitter och pratar med dem. Jag har sett hur vår hemvårdspersonal fixar och hjälper våra kunder, och hur de även sitter med vid borden, inte bara för att hjälpa utan för sällskap och samtalet skull.

Maten? Hög kvalité, god smak, fina råvaror – jag och mina kolleger i kvintetten är mer än nöjda.

Nu tar vi initiativet – framtidens seniormåltid!
Så? Är detta resultatet av #måltidsutmaningen? Vi är nöjda? Ja, det hade varit lätt att stanna här, men vi vill mer. Vi har den bästa av grunder och stå på, men vi vill vidare.

Därför lägger jag tillsammans med vännerna i kvintetten på nästa nämnd ett direktiv att starta arbetet kring framtidens seniormåltid. Ett arbete som ska präglas av bland annat innovation, valfrihet, hållbarhet och individualisering. Det ska täcka seniormåltiden i våra särskilda boende (hela dygnets måltider), ordinära boende och restauranger. Vi ser att arbetet är en kontinuerlig process fram till 2018 och vi sätter också tre tydliga mål:

  • att kunna fortsatt erbjuda våra seniorer en högkvalitativ, hållbar, smakrik och innovativ meny med stor valfrihet under hela dygnet.
  • att nå en ännu högre nöjdhet med maten i våra restauranger – vi ser exempelvis ”öppna jämförelser 2014” som måttstock, men inkluderar våra brukarenkäter från 2015.
  • att nå topp-3 placeringar i White-guide Senior senast 2018

Klarar vi detta? Absolut! Med våra fantastiska medarbetare och vår redan fina kvalité på maten tar vi avstamp och tar nästa steg tillsammans.

Utmaningen går vidare
Jag har under en vecka ätit samma mat som serveras till våra äldre vilket inkluderar matlådan. Jag är mycket stolt men vill mer, både för min kommun men för alla seniorer i Sverige.

Så, du som är politiker i kommun-Sverige med ansvar för äldreomsorg och / eller mat. Jag utmanar dig att göra samma sak som jag! Ät under en vecka samma mat som våra äldre. Är du nöjd? Sträck då på dig, var stolt och meddela detta högt och tydligt. Känner du att ni kan göra mer? Sätt då nya mål, ge rätt förutsättningar till kommunens medarbetare och gör det omedelbart. Det är vårt ansvar som politiker.

Slutligen – Leif Mannerström – jag har antagit din utmaning, jag har ätit samma mat som de äldre. För övrigt serverar vi just den maten till alla på kommunhuset, alltid.

Jag är stolt och nöjd, men jag tar det vidare och sätter nya mål och ger nya förutsättningar. Jag antog din utmaning, antar du min? Kom till Kävlinge kommun, ät vår mat, se hur det kan se ut!

Leif Mannerström – du är 100% välkommen!

Annsofie äter matlåda 132 Annsofie Thuresson

Se alla inlägg om via #måltidsutmaningen och via Facebook

#Måltidsutmaningen – nu är jag halvvägs

Annsofie äter matlåda 132

Jag antog #måltidsutmaningen från Leif Mannerström och har nu sedan i måndags ätit på våra särskilda boendes restauranger och igår var det också dags för den beryktade matlådan.

Varför gör jag detta? Det finns många skäl, men de tre största är 1) För att en matlåda inte representerar alla matlådor, alla kommuner och all offentlig gastronomi.  2) Som politiker är det centralt att inte bara snacka utan också göra. Jag och mina kolleger sätter mål och ger medel och resurser, då måste jag också anta utmaningar som kommer för att utveckla vår kommun vidare. 3)För bra och god mat är den bästa förebyggande verksamheten vi kan ha inom äldreomsorgen. Den gör oss friskare, tryggare och gladare. Att ha en mat i toppklass inom äldreomsorgen är den rätta vägen att gå. Mitt intryck innan denna vecka var att vi i Kävlinge har just det – mat i toppklass, men nu är det upp till bevis.

Så vad är intrycket såhär långt? Restaurangerna lever upp till förväntan. Varm, lugn och trevlig miljö. God mat att välja mellan. Generöst salladsbord och goda efterrätter. Ja, menyn är mer husmanskost än vad jag är van vid, men som skåning är ”go mad, möed mad och mad i rättan tid” det viktigaste 🙂

Matlådan? Jag hämtade dem igår och har ätit en av dem. Nej, jag vill inte dra slutsatser av en matlåda, utan väntar tills måndag då jag är helt klar, men överraskad – ja. Positivt överraskad? Mycket! En krämig smakrik skogssvampsoppa och en ljuvlig äpplekaka – vad mer kan man begäran. Och just det – tänk på en sak när ni ser bilder på matlådor. Man äter inte ur förpackningen. Givetvis ska maten läggas på en tallrik och kompletteras enligt instruktion med sallad, bröd och dryck. Om du som äldre inte kan detta? Då hjälper givetvis hemtjänsten till. Att äta gör man inte bara med munnen utan även med ögat. Se själv skillnaden på bilderna när maten är i lådan respektive tallriken. Vad föredrar du?

matlåda skogssvampsoppa i förbackning matlåda skogssvampsoppa 13

Välkomna tillbaka måndag – då sammanfattar jag hela utmaningen! Och vem vet – det kanske blir en fortsättning?

Följ gärna med på Facebook – där lägger jag ut bilder och omdöme efter varje måltid.

Annsofie Annsofie Thuresson

 

Jag antar utmaningen!

mat

I julhelgen har vi kunnat läsa om både maten i våra äldreboende och de så kallade matlådorna. För att ett boende i en kommun blivit negativt uppmärksammat så dras åter igen allt över en kam och ”all mat till äldre är kass” eller vad sägs om ”man vågar inte bli gammal”.

Leif Mannerström känner ni säkert till. Han har gjort mycket gott i att uppmärksamma den offentliga gastronomin i stort och maten på äldreboendena särskilt och det ska han ha en stor eloge för. Men även han talar i generella termer om ”dålig kvalité på äldremat”, han ”rasar” och därmed vår debatten ännu mer eld.

Kävlinge kommuns måltidsservice (en del av mitt ansvar som socialnämndens ordförande) serverar mat till våra äldreboende men också förskolor och skolor har mat i toppklass. Nej, det är inte jag som säger det utan undersökningar som SKL öppna jämförelser för äldre, brukarundersökningar men också flertal nomineringar i White Guide Junior (offentliga gastronomins motsvarighet till White guide) och topprakning i skolmat Sverige. I Kävlinge har vi under lång tid arbetat fokuserat och målinriktat med att utveckla en hållbar offentlig gastronomi. Vi har måltidsutvecklare som är inriktade mot äldre respektive unga/funktionshindrade. Vi provar nya vägar att nå de i ordinärt boende som matbuss, matskola och måltids-vän som införs under 2016. Vi har kockar i våra kök, ja vi har som första kommun fått riksmedias uppmärksamhet när vi genomförde kockvalidering av några av våra medarbetare. Måltidsservice arbetar med ”måltiden i centrum” och ”tillsammans gör vi måltiden till en trevlig stund”.

Våra äldre som bor på våra boende får varje dag en varierande frukostbuffé bestående av gröt, ägg/sill, smörgås med olika pålägg, yoghurt, fil, flingor samt juice och kaffe/te.  Lunch och middag tillagas varje dag i respektive kök och är varierad meny anpassad för våra seniorer. Måndag till fredag finns alltid två lunchalternativ att välja mellan samt dessert. Det erbjuds fika, egengjord energidryck och måltiderna fördelas så att nattfastan inte ska överstiga 11 timmar.

De som bor i ordinärt boende, dvs. i sitt eget hem kan laga mat själv hemma, välja att gå på någon av våra restauranger som är öppna för alla 7 dagar i veckan, eller få hem en matlåda som de själva värmer.

Men, tack vare en matlåda på ett kommunalt boende så spelar ovan ingen roll. De allra flesta kommuner som jag har kontakt med arbetar aktivt med att utveckla och förbättra maten till de äldre.  Politikerna utmålas som att vi inte har någon aning, vi skulle aldrig våga äta maten, vi gör neddragningar, vi nedprioriterar eller att vi helt enkelt inte bryr oss om maten till våra äldre. Inget kan vara mer fel! Jag äter ofta på våra boende, ja, det kan du också göra, för 68 kr får du en utmärkt lunch och våra restauranger är öppna för allmänheten.

Leif Mannerström, som jag nämnde ovan har vid upprepade tillfälle konstaterat att ”politikerna inte skulle äta maten” eller att ”vi under en vecka borde äta samma som de äldre”.

Leif – jag antar gärna den utmaningen (det känns inte som en utmaning utan en förmån) så från och med måndag den 11 januari så kommer jag att äta mina måltider på våra boende och från onsdag kommer jag också att få matlådan. Jag kommer att fota och skriva om mina måltider varje dag på Facebook och den 18 januari så får ni ett nytt inlägg här där jag sammanfattar veckan. Men jag tänkte inte bara anta utmaningen utan jag ger också ett löfte. Om jag under denna vecka ser och upplever att det inte är bra mat, inte är bra kvalité, inte bra service eller att måltiden inte är i centrum, då tar jag det med mig och gör något åt det. Vi är aldrig så bra att vi inte kan bli bättre. Vill du följa med på Kävlinge kommuns äldreboende i veckan? Häng då med på min FacebookKävlingemoderaternas facebook eller läs sammanfattningen här.

I White junior Guide boken 2015 beskrivs Kävlinge som ”liten, kaxig och kompetent” – låt oss ta reda på om det stämmer!

Annsofie Annsofie Thuresson

Ökad konkurrensutsättning stärker integrationen

För någon vecka sedan gick jag på ett seminarium med titeln “sociala krav i upphandlingar förbättrar integration?”. Hur kan man motstå att gå och lyssna på detta? Integrationen är en av våra största utmaningar vi står inför och alla delar som kan förbättra, hjälpa och stärka integrationen är väl värd att ta sig tid och lyssna på.

Efter bara 2 minuter så insåg jag att titeln var något missvisande eftersom Li Johansson, som skrivit och sett på evidens kring en bra integrationspolitik sågade sociala krav och istället visade på att det som behövs göras är att i högre grad generellt konkurrensutsätta kommunala, regionala och statliga verksamheter. För vad är det bästa sättet att främja integration? Jo arbetslinjen, att få alla i arbete.

Men, vi såg ju i vår valrörelse här i Kävlinge hur (S) fastslog på sina affischer att de vill ha ”sociala krav i upphandlingar” – ger det inte effekt? Jo, men inte långsiktigt. Genom att sätta sociala krav i upphandlingen, exempelvis att företagen ska ta emot praktikanter, ska anställa ett visst antal arbetslösa eller funktionshindrade så ställer vi inte bara grupper mot grupper utan vi också diskvalificerar ett stort antal mindre företag från att kunna delta i upphandlingen. Det visar sig också att de som anställs på detta sätt inte får långvariga arbeten utan en tillfällig plats som sedan, när lönebidraget försvinner, får gå.

Vad är då skillnaden med att göra en generell konkurrensutsättning utan specifika sociala krav? Jo, det visar sig att för att bli konkurrenskraftiga så sker integrationen med automatik för att skapa en bra prisbild till en god kvalité. Hade vi konkurrensutsatt 30% av våra verksamheter i Sverige hade detta lett till 32.500 fler arbeten till utomeuropeiskt födda personer. Snacka om integration! Ser vi sedan till att konkurrensutsätta vissa delar som arbetsförmedling, SFI eller vuxenutbildning hade vi kunnat nå ännu högre effekter. Nacka har tagit steg med sin jobb-peng och ser vi på UK så har de konkurrensutsatt sin arbetsförmedling och de som förmedlar får betalt efter de som kommer i faktiskt arbete och som stannar i faktiskt arbete.

Detta är väl värt att tänka på inför kommande utmaningar. Kan vi genom att lägga ut delar av omsorg, bildning eller resterande delar av städ skapa fler arbete och stärka integrationen? Evidensen visar tydligt på detta – så frågan är nu – hur långt kan vi motivera våra samarbetspartier att gå?
2016 blir ett spännande år!

Annsofie Annsofie Thuresson

Regeringen visar återigen stor brist på handlingsförmåga!

I den akuta flyktingsituation som är den verklighet kommunerna måste hantera varje dag krävs förändringar och förenklingar. Men regeländringar för att underlätta och möjliggöra kommunens flyktingmottagning går mycket långsamt.

Sveriges kommuner och landsting (SKL) tog för två månader sen fram förslag på nödvändiga åtgärder och regelförändringar som skulle underlätta för kommuner och landsting i flyktingsituationen.

Listan lämnades till regeringen men mycket lite har hänt. Av 55 förslag är fyra genomförda och sex väntar på besked om genomförande eller ska snabbutredas.
I övriga 45 förslag saknas någon som helst besked.

För att kommunerna ska klara av sitt åtagande är det ytterst viktig att förslagen genomförs. Regeringen visar återigen stor brist på handlingsförmåga och beslutsvilja!

Här kan du läsa hela SKL förslag om regeländringar och vad som har gjorts:
2015-12-10-Behov-av-regelandringar-med-anledning-av-flyktin

Pia kommunhus Pia Almström